Skanåkers krönika: Framtidsfundering ...

 

För kort tid sedan kom en kompletteringspromemoria från Justitiedepartementet. Nu hade man tydligen "upptäckt" att EU:s Ändringsdirektiv inte omfattade magasin för kantantända patroner så nu ville man rätta till åtminstone en av de överdrifter som fanns i Lagrådsremissen (och som faktiskt också lagrådet anmärkte på).

Taktiken numera är att selektera rejält i skaran av remissinstanser. Inte ens Försvarsmakten och alla de auktoriserade skyttesammanslutningarna bevärdigades nåden att vara utvalda som remissinstanser. Om det är några som vet något om magasin till vapen så är det väl militären och skytteförbunden ....

Kantantända patroner, det betyder idag kaliber .22LR. Några av de största skyttegrenarna använder just denna kaliber så det var ju tacksamt att man äntligen hade öppnat ögonen och minskat sin föreslagna byråkrati (eller är det hysteri?)för dessa vapen.

Men då har vi nästa lilla pilsner. Justitiedepartementet har sänt på remiss (naturligtvis till en begränsad skara) en ny utredning av Kazimir Åberg om smuggling av vapen och explosiva varor. Läs handgranater! Det är ju busets senaste leksak. Men för all del, det går bra med konstgödsel också, det visade ju Breivik.

I denna nya utredning hävdar man att grövre kalibrar, särskilt ett par av dessa, är sååååå farliga och måste förbjudas för civilt bruk. Det handlar om kalibrar som både militären, polisen, skyttet och jakten har använt i årtionden utan minsta problem. Plötsligt anses dessa som extra farliga av en liten skara tjänstemän i ledande ställning.

Det ligger nästan i luften att man vill försöka styra över allt idrottsskytte till kaliber .22LR, allt annat ska vara farligt och förbjudet. På sikt kommer vi bara att få tävla med effektbegränsade bössor, eller möjligen pistol som skjuter pilar med sugpropp på ... det blir inte mycket av de olympiska framgångarna då, inte.

Hur man ska göra med jakten och de patroner som används för den blir en annan fråga. I jakten behövs kraftiga bössor när en älg eller björn ska skjutas. Fast då kanske dessa såväl bössor som patroner inte längre anses vara sååååå farliga.

Jakten har i Sverige en något heligare status än skyttet. Såväl jakten som tävlingsskyttet har i alla år stått militären nära. Många av våra nationella tävlingar genom åren är just med de vapen och den ammunition som militären använder.

Vi måste fråga oss om vi lever i en så fredlig tid att detta inte längre är behövligt, vilket en liten skara tjänstemän tycks anse.

Och det gäller för oss i branschen att tala om för våra skygglappsförsedda politiker att man är ute på fel väg.

Hälsningar
Ragnar Skanåker