Skanåkers krönika: Vapen-Sverige håller andan ...

 

Läs artikeln om David och Goliat ! Då förstår man den stora faran om det skulle gå vägen för Polismyndigheten. Då har denna myndighet all möjlighet i världen att diktera för skytterörelsen vilka skyttegrenar och vilka vapen som får finnas i landet. Därför kan man tala om ett ödesmål i detta fall.

Det är ju inte otänkbart att Polismyndigheten då skulle ogilla skytteklass A (tjänstevapen) inom Svenska Pistolskytteförbundet. Sådana vapen kan ju till och med ta den ökända patronen 39B (med smeknamnet "cop killer" eftersom den kan gå igenom polismännens skyddsvästar). Sedan kan man beta av alla grövre kalibrar än .22LR med motiveringen att dessa har "eldöverkapacitet", Polismyndighetens senaste modeord.

Polismyndigheten eftersträvar makten att få bestämma vilka vapen vi ska få tävla eller jaga med, ja till och med vilka vapen som samlare ska vara intresserade av. Polismyndigheten har genom tiderna inte sett med blida ögon på våra vapen. Ett tag var magnumrevolvrar med långa pipor alltför farliga för oss, en tid var det farfars rullblocksgevär som inte var lämpligt för jakt, en tid var det kortpipiga revolvrar som motarbetades och nu är det allt som kan påminna om militären som Polismyndigheten tycker är olämpligt. Men skyttet och jakten har i alla tider varit förknippade med militären på ett eller annat sätt. Många av de tävlings- och jaktpatroner vi använder idag har sitt ursprung i militära tillämpningar. Det mesta av våra tävlingar och tävlingsvapen kommer från militära motsvarigheter. Skidskytte t.ex. är i grunden en militär övning (truppförflyttning i vinterlandskap med eldöverfall). Sjukampen, där pistolskytte ingår, lär enligt sägnen vara en övning för att utveckla den franske kungens postiljoners färdigheter.

Många av våra framgångsrika skyttar på den internationella arenan har ett militärt förflutet. De flesta klubbarna arbetar tätt med militären, inte minst i utbildning av skyttar. Vårt största skytteförbund ingår i totalförsvaret och i många fall använder man militära måltavlor på sina tävlingar. Nu vill Polismyndigheten att detta ska betraktas som något dåligt.

Skytterörelsen har gamla anor, sedan 1800-talet. Det har alltid varit inom skytterörelsens föreningar som nya skyttegrenar har utvecklats och det är skytterörelsen som står bakom organiserandet i landsomfattande förbund. Det är inom skytterörelsen som sakkunskapen finns om vapen, inte inom myndigheten. Idrotten ska bestämma över sitt eget utan pekpinnar från en aktivistisk myndighet. Kom ihåg att skytte sammantaget är den största individuella sporten internationellt räknat i utövare, bara lagsporter som fotboll har fler utövare.

Om Polismyndigheten får makten att bestämma över vilka vapen vi får använda och i förlängningen vilka skyttegrenar som ska få finnas blir det en katastrof. Polismyndigheten har visat att man på intet sätt förstår skyttets hjärta och själ. Hur ska vi få fram nya framgångsrika skyttar om en myndighet som aktivt motarbetar skyttet ska bestämma över idrottsgrenen? Kommer vi att få ha några riktiga vapen eller kommer vi till slut att enbart få ha effektbegränsade soft air guns, vilket i varje seriös skytts ögon är leksaker ...

SVF har skrivit till Justitiedepartementet och klar-gjort att Polismyndighetens begäran om att få avgöra vapens lämplighet är en fälla. Polismyndigheten är ute efter makt.

Nästa år är valår. Sådant är politiker känsliga för. Alla vill ju sitta kvar vid köttgrytorna ... Då måste politikerna klart visa i ord och handling att de värnar om vår gamla skyttekultur och att de inte vill göra Skytte-Sverige till en polisstat. Annars kan de inte räkna med våra röster.

Hälsningar
Ragnar Skanåker