Skanåkers krönika: Vettig förenkling ...

 

När EU presenterade sitt slutliga förslag till ändringar i Vapendirektivet innehöll detta ett förslag som direkt fick oss vapenägare att höja på ögonbrynen.

EU anser att ALLA vapenlicenser ska omprövas vart femte år. Således ska alla vapenlicenser ges på max 5 år.

I Sverige har vi ju redan prövat denna tanke i en mycket begränsad omfattning, dvs bara för flerskotts enhandsvapen, och vi har sett vilket rent ut sagt kaos det har orsakat ibland legala vapenägare, till - vågar jag säga - absolut ingen som helst nytta när det gäller att bekämpa illegala vapen och terrorism.

Detta kaos har inte varit dikterat av lagändringen, det har varit ett resultat av en inkompetent och mycket vapennegativ myndighets agerande. Eller rättare styrt av några få tjänstemän inom denna myndighet.

Att genomföra sådana idéer på alla vapenlicenser skulle enbart skapa än fler problem och inte lösa några problem alls.

För denna del av ändringarna till Vapendirektivet gavs ingen möjlighet att reglera frågan på nationell nivå. Det blir således tvingande lag, punkt slut.

Men även idiotiska lagar kan ges en vettig utformning. Genom att inte utforma den nya licensperioden som en helt ny licens, så som sker idag, utan bara förlänga giltighetsdatum för den befintliga licensen i registret och därefter köra ut ett nytt dokument till vapenägaren reducerar man byråkratin till ett minimum. Om nu förutsättningarna är desamma som när licensen ursprungligen gavs.

För en målskytt ska det då räcka att hans skytteförening bekräftar att han fortfarande är en aktiv medlem. Allt snack om pinnjakt för att bevisa HUR aktiv man är saknar egentligen betydelse. Man är en aktiv medlem och därmed basta. Då kan vi skyttar ägna oss åt sporten i stället för att räkna pinnar i loggboken ...

För en jägare ska det räcka med ett motsvarande intyg att han har löst det statliga jaktkortet. Då ska detta godtas som ett bevis på att vapenägaren ifråga fortfarande har behov av sina jaktvapen.

För samlare kan det bli lite annorlunda. Men samling är ju inget "aktivt" behov. Man ska ju inte skjuta med sina samlingsvapen. Å andra sidan utgör knappast samlingsvapen en riskfaktor i samhället så det borde räcka med en bekräftelse att vederbörande fortfarande är intresserad av vapensamling. Är han dessutom medlem i en samlarförening så ska saken vara odiskutabel.

Samlandet är i regel ett livslångt intresse som styrs av intresseinriktning, tillgång på objekt samt icke minst den egna plånboken. Vapensamlande innefattar både historiskt och tekniskt intresse och faktiskt också ett rent estetiskt intresse - det finns samlarvapen som är så vackra att man häpnar.

Glädjande nog har Regeringen instruerat den utvalde utredaren Kazimir Åberg att vara mycket restriktiv då han föreslår hur ändringarna i EU:s Vapendirektiv ska inkorporeras i svensk lagstiftning. Men han kanske inte kan vara lika tuff som vissa finska samlarkolleger som uttalade att "om ändringarna innehåller för mycket idioti kommer vi inte att implementera dem". Det hade man stöd från den finska regeringen på ....

Så låt oss skyttar syssla med skytte, jägaren med jakten och samlaren med sin samling i stället för meningslös pinnjakt.

Hälsningar
Ragnar Skanåker