Skanåkers krönika: Får en myndighet ljuga?

 

"Land ska med lag byggas" var Karl XV:s valspråk som gick tillbaka till år 1360 då Magnus Eriksson (kallad Magnus Ladulås) instiftade den första lagen som gällde i hela landet. Tidigare hade varje landskap sina egna lagar och man märker ett eko av denna svunna tid när man läser det som kommer från Polismyndigheten i Västra Götaland.

Myndigheterna är skapade för att hjälpa oss enkla och inte så insatta medborgare att navigera rätt bland alla lagar och förordningar. Varje myndighet har sitt speciella ansvarsområde som anges i det "regleringsbrev" som myndigheten får varje år från Regeringen och som ska styra hur myndigheten ska fördela sina resurser.

Här i landet har vi varit uppfostrade till att tro att de som sitter på våra myndigheter är verkliga experter inom sina respektive områden. Men stämmer verkligen den bilden?

Det är inte bara i Luleå som Polismyndighetens jurister har skrivit rena lögner i sina brev till vapenägare. Även i Västra Götaland töjer man på sanningen och vill marknadsföra sin egen version av vapenlag-stiftningen.

Allt verkar vara underställt en riksomfattande och därmed också uppifrån sanktionerad ambition att avhända legala vapenägare så många av deras ofta dyrbara vapen som man kan lyckas med. Att en sådan förföljelse av en idrottsgrupp skulle vara motiverad ur brottsbekämpande synvinkel faller på sin egen orimlighet. Vetenskapliga undersökningar har visat att det ytterst sällan är legala vapen som är inblandade i brott. Däremot finns det stort belägg för att det är insmugglade illegala vapen hos det kriminella klientelet som är det verkliga problemet.

Men tillbaka till grundfrågan. Får en myndighet ljuga eller töja på sanningen? Naturligtvis inte!

Får en myndighet uppmana medborgare till att begå brott (t.ex. kräva att man förvarar ett omsökt vapen hemma även efter att licensens giltighetstid har gått ut)? Naturligtvis inte!

Får en myndighet med brottsbekämpande uppgifter klart deklarera att man under vissa omständigheter inte tänker lagföra vissa brott? Naturligtvis inte!

Får en myndighet agera domstol på ort och ställe? Naturligtvis inte!

Hur kommer det sig att en myndighet som bryter mot alla dessa krav ändå får ha kvar sin behörighet? Hur kommer det sig således att Polismyndigheten fortfarande får ha hand om licensärenden när man så tydligt har visat att man har en egen agenda och inte följer lagen?

Är det inte på tiden att man byter myndighet för denna uppgift? Att man gör allvar av att skapa en ny myndighet, Viltmyndigheten, och ger denna i uppgift att sköta vapenlicenshanteringen? Sämre än nu kan det ju inte bli ...

Hälsningar
Ragnar Skanåker