Styrkt aktivitet för ny licens

 

När femårslicenserna infördes år 2000 var det väl ingen som såg något märkvärdigt i detta. Tvärtom, det var ju bra att få en viss koll på att folk fortfarande var aktiva och inte hade tröttnat på skytte. För den som var aktiv fanns det inga problem, han fick ju sitt föreningsintyg och därmed fick han också förnyad femårslicens.

I Vapenlagen och Vapenförordningen fanns inga detaljregler om hur en sådan förnyelse skulle gå till och vad som skulle krävas för att få förnyad licens. Det fanns som vanligt bara "synnerliga skäl" och det hade hittills ansetts uppfyllt om att man var aktiv skytt i en skytteförening.

I Rikspolisstyrelsens (RPS) Fap 551-3 finns ett helt kapitel, nr 7, om tidsbegränsade tillstånd fullt av allmänna råd och vissa citat ur lagtexten. Vi saxar ur ett av de allmänna råden följande:

"Vid bedömningen av om ett nytt tillstånd ska meddelas för målskjutning bör hänsyn tas inte enbart till medlemskap i en skyttesammanslutning utan även till styrkt aktivitet och skjutskicklighet för respektive ålderskategori."

Förekomsten av verbet "bör" bekräftar att det inte existerar något lagkrav på styrkt aktivitet. Det är endast ett allmänt råd i RPS Fap 551-3. Hade det varit ett lagkrav hade man använt verbet "ska" och hänvisat till relevant lagtext.

För skjutskicklighet existerar däremot ett lagkrav i Vapenförordningen 2 kap 3 § punkt 2, definierat i bilaga 1 till RPS Fap 551-3) att man ska ha uppfyllt kompetensprov. Nivån på detta kan variera med ålderskategorin beroende på vad det står i skjutreglementet för respektive sammanslutning.

Trots att det således inte finns något lagkrav på styrkt aktivitet har polismyndigheterna i nästan hela landet tagit för vana att kräva in bevis på aktivitet. Man har således inte nöjt sig med föreningsintygets text att vederbörande har varit aktiv under de senaste 6 månaderna utan man har krävt in bevis på aktivitet under åtminstone de senaste två åren.

Som bevis på aktivitet räknas intyg om närvaro på träningar, resultatlistor från interna tävlingar samt resultatlistor från externa tävlingar. Det är ju vid sådana tillfällen som den sökande har blivit registrerad som aktiv.

Vissa polismyndigheter har gått så långt att de endast accepterar resultatlistor från externa tävlingar. Detta trots att det i vapenlagstiftningen inte finns något krav på tävlingsdeltagande och att polismyndigheten därför inte har lagstöd för att kräva detta.

Om den sökande då inte har sänt in några intyg på sådan aktivitet blir det avslag. Och även om han har sänt in en mängd bevis blir det ofta avslag ändå. Detta låter sig göras eftersom det inte finns någon lagstödd norm för vad begreppet "aktiv" innebär. (I den senaste vapenlagsutredningen SOU 2013:7 påpekade utredaren den stora rättsosäkerhet som rådde i och med att begreppet "aktiv" inte var definierat och hon påpekade också att förutsättningarna för aktivitet var mycket olika i olika delar av landet.)

Detta visar att polismyndigheterna inte har någon som helst ambition att följa lagen. Man följer däremot en egen icke officiell agenda att neka så många licenser som möjligt.

I många fall nekas förnyad licens med motiveringen att man inte har varit tillräckligt aktiv för att uppfylla begreppet "synnerliga skäl". Men då ska vi märka att detta begrepp, som har analyserats av Kammarrätten i Stockholm i dom av 2002-02-25 i mål 2850-2001, inte innehåller någon som helst kvantifiering. Kammarrätten kom fram till att det i huvudsak syftade till att vederbörande skulle vara medlem i en skytteförening.

Även begreppet "synnerliga skäl" är odefinierat i lagtexten och många röster har höjts för att avskaffa begreppet och ersätta det med "särskilda skäl" varvid då också dessa särskilda skäl ska anges.

Men faktum kvarstår. "Styrkt aktivitet" finns endast som ett allmänt råd i RPS Fap 551-3. Det finns inte som ett lagkrav. Därmed har varken polismyndighet eller domstol rätt att kräva någon särskild "styrkt aktivitet" utöver den som bekräftas av föreningsintyget.