Start- och signalvapen


En hundägare hade fått licens på ett startvapen som skulle användas i hundträningen. Eftersom hon var privatperson behövde hon licens men hennes brukshundsklubb kunde ha likadana startvapen utan licens, det är tillåtet.

Men när vapnet behövde bytas ut mot ett nytt stötte det på patrull hos polismyndigheten som nekade att utfärda licens på det nya vapnet. Orsaken var att hålet i pipan gick rakt fram, inte uppåt, och då ansåg polismyndigheten att det var ack så lätt att nyttja vapnet för "riktiga" patroner i stället. Man betecknade dessa gaspistoler som "tårgaspistoler" bara för att det existerar små tårgaspatroner som kan användas i en sådan pistol. Men tårgasammunition är ju inget som gemene man använder.

Därigenom uppstod en diskussion om vad som är ett startvapen och vad som är ett signalvapen. Grundtanken är att ett startvapen ska ju bara frambringa en knall och då spelar det ingen roll om hålet går uppåt eller framåt. Signalpistoler däremot har en behållare som placeras i mynningen och som innehåller ett ljusmedel. Då skottet avlossas åker behållaren ut och antänds. Detta gör att signalpistoler måste ha ett hål framåt.

Tittar man i vapenlagstiftningen finns det idag ingen definition på vad som är vad. Start- och signalvapen behandlas som en enda grupp och där gäller att den som hade skaffat sig ett sådant vapen före 1988, då de blev licenspliktiga, fick behålla vapnet utan att skaffa licens. Detta finns i Vapenlagens undantagsbestämmelser och trädde i kraft 1988-01-01. Formuleringen har varit oförändrad hela tiden fram till nu.

Då får man gå till förarbetena för att hitta vad som kan vara det ena eller det andra.

I proposition 1986/87:154 återfinnes just denna undantagsbestämmelse. Dessutom finns två hela kapitel, ett om startvapen och ett om signalvapen.

Startvapen

Grundtanken var att begränsa tillgången till startvapen och andra föremål som utan svårighet kan ändras om till skjutvapen. Med startvapen brukade man mena vapen avsedda för att avlossa lösa skott (ofta kallade ollonskott). Vapen av denna typ användes tidigare främst som skrämskottsvapen men har numera sin huvudsakliga användning vid idrottstävlingar av olika slag. Som regel har vapen av denna typ en massiv pipa eller i varje fall ett spärrat lopp.

Begreppet "startvapen" var dock inte entydigt. Praxis från Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) angav att startvapen inte kunde skjuta ut gas eller projektiler genom loppet. Endast då pipans lopp är helt spärrat är det ett startvapen. Sådana finns både som pistoler och som revolvrar och som ammunition används lösa patroner av typ ollonskott.

Det ansågs vara lätt att borra upp ett sådant vapen så att man kunde skjuta med skarp ammunition. Vapnen var ofta imitationer av kända pistol- och revolverfabrikat och såldes i huvudsak genom postorderföretag.

Signalvapen

Även signalvapen där någon form av patron används för att skjuta ut signal- eller lysskott blev licenspliktiga.

Begreppet "signalvapen" hade heller ingen klar avgränsning. Det finns en mängd anordningar som kan skjuta ut projektiler för signalgivning. En typ är de militära signalpistolerna, en annan är pistol- eller revolverliknande anordningar som kan se likadana ut som startvapen men som kan användas för signalskott. Hit räknas även pennliknande anordningar för signalskott, s.k. signalgivare eller signalstift. De saknar som regel patronläge och har vanligen ett ollonskott monterat i en hylsa för signal- och lyssats. SKL menade att det var främst denna typ av signalvapen som ändrades till skjutvapen.

Tekniska kommentarer

I grunden är ett signalvapen från början ett startvapen med hål framåt men för att göra om det till ett signalvapen måste man köpa till en bägare för ljuskroppen och skruva dit denna.

I ett vapen för 8 mm patron är mynningsdiametern 6 mm vilket innebär att man inte kan använda t.ex. 7.65 mm skarp patron. Detta är en avsiktlig konstruktion.

Inte heller en patron för kaliber .22 (5.6 mm) går att använda eftersom patronläget ju är avsett för 8 mm patron.

I ett start/signalvapen med hål framåt finns inne i pipan en tvärpinne som spärrar loppet och förhindrar att man kan skjuta ut en projektil. Skulle man ge sig på att borra upp en sådan pipa får man så tunn vägg att pipan kommer att sprängas vid första försöket.

Man måste också ha specialverktyg för att borra upp en sådan pipa. Uppnår man inte en godtagbar precision blir resultatet också pipsprängning.

Rikspolisstyrelsen sägs ha gått ut med ett cirkulär till vapenhandlare att de ska betrakta som startvapen endast sådana som har hål uppåt i pipan. De med hål framåt är då signalvapen.