Systemfel i rättsväsendet


Inom sjukvården finns Lex Sarah och Lex Maria som ett regelverk men inom rättsväsendet finns inget motsvarande.

Många tror kanske att allt inom rättsväsendet fungerar perfekt och att den interna tillsynen inom myndigheterna, plus Justitiekanslern och Justitieombudsmannen, borgar för att allt fungerar på rätt sätt.

Men så är det icke. Det finns stor risk att hänsynen till relationerna kolleger emellan kommer i förgrunden. Intern tillsyn utförs ju av kolleger.

När man gör en JO-anmälan blir det ofta en enstaka tjänsteman som kommer i skottgluggen. Men roten till exempelvis långa handläggningstider ligger kanske inte hos tjänstemannen utan finns i själva systemet.

Som ett närliggande exempel kan nämnas de långa handläggningstiderna inom Västra Götaland och som nu börjar sprida sig till övriga delar av landet. Dessa beror delvis på att handläggarna har börjat efterlysa en mängd tävlingsresultat och bevis om träningsdeltagande trots att lagtexten inte ger stöd för dessa krav. Lagtexten säger endast att man ska ha ett intyg från sin förening att man är aktiv, mera detaljerat än så är inte lagkravet.

Att företeelsen har påtalats till Rikspolisstyrelsen, som har tillsynsansvar över polismyndigheterna, har uppenbart inte lett någonstans. I strid mot grundlagen (Regeringsformen 1 kap 1 §) tar polismyndigheterna beslut med egna påhittade regler eller Rikspolisstyrelsens allmänna råd som grund.

Detta är ett klart exxempel på systemfel i tillämpningen av rättsreglerna. Genom att polismyndigheterna använder sig av sin tillsynsmyndighets icke lagstödda allmänna råd när de tar sina beslut kan man ju inte förvänta sig att Rikspolisstyrelsen ska ta polismyndigheterna i örat och tillhålla dem att följa lagen. Tvärtom, kolleger emellan .... "ni har ju gjort som vi har sagt".

Om sådana systemfel i rättsväsendet kunde anmälas, ja, även när domstolar använder sig av allmänna råd som grund för dom trots att Regeringsformen 1 kap 1 § säger att "den offentliga makten utövas under lagarna", skulle kanske äntligen dessa oskick kunna sopas bort och rättssäkerheten åter sitta i högsätet.

Vi behöver en sådan skyddslagstiftning, en Lex Justitia. Dubbelt angeläget eftersom Sverige inte har någon författningsdomstol.