Gälla omedelbart ...?


Den normala rutinen när licenser ifrågasätts (och polismyndigheten redan innan har tagit hand om vapen och ammunition rent fysiskt) är att polismyndigheten först kommunicerar till vapenägaren att man överväger att återkalla licenserna av en eller annan anledning. Så får vapenägaren en viss tid på sig att besvara.

Nästa steg är att polismyndigheten beslutar att återkalla licenserna. Nu har man 3 veckor på sig att överklaga.

Sedan valsar ärendet runt i författningsdomstolarna och det kan ta rätt lång tid innan beslutet antingen upphävs eller vinner laga kraft.

Om beslutet vinner laga kraft har man 3 månader på sig att själv sälja sina vapen. Efter den tiden får polismyndigheten besluta om inlösen av vapnen.

Vapenägaren kan således vara rätt trygg i förvissningen att inget händer med hans egendom förrän hela denna kedja har gått till ända.

Men på senare tid har polismyndigheterna börjat med att i sitt beslut förklara att det gäller omedelbart och att man har 3 månader på sig att sälja, därefter blir det inlösen. Eftersom beslutet gäller omedelbart ska vapenägaren därför skicka in licenserna.

Att omhänderta licenser i samband med att vapen och ammunition omhändertas har inte lagstöd. Så länge en licens är giltig har man rätt att inneha den.

I Vapenlagen 10 kap Överklagande, § 2 kan man läsa att "en polismyndighets eller en domstols beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas." Tremånadersfristen för att själv sälja finns i Vapenlagen 7 kap Inlösen av vapen och ammunition, § 2 b.

Vad har polismyndigheterna för avsikt med att förklara att beslutet ska gälla omedelbart? Vill man få en chans att lösa in vapnen innan beslutet egentligen har vunnit laga kraft? I så fall tangerar detta ett egenmäktigt förfarande eller rentav expropriation om man på ett sådant sätt försöker beröva en medborgare hans egendom.

Eller vill man förhindra att vapenägaren går till en kompis, visar upp sin licens och får låna kompisens vapen? Det räcker med att i brevet påpeka att detta inte är tillåtet enligt Vapenlagen 3 kap 8 §. Så har man gjort tidigare och det har inte hörts att detta skulle ha missbrukats.

I första instansen, Förvaltningsrätten, ville man inte bevilja inhibition av polismyndighetens beslut trots att vapenägaren förklarade vilken situation som kunde uppstå med lång handläggning i domstol contra 3-månadersfristen.

Eftersom rättsläget är oklart har ett sådant fall nu överklagats till Kammarrätten med begäran att denna domstol ska förklara vad ett sådant beslut innebär för den enskilde och om det var så det var tänkt att lagen skulle fungera.

Om dessutom domstolen skulle gå emot polismyndighetens beslut skulle vapenägaren i så fall helt i onödan ha gjort sig av med sina vapen vilket så gott som alltid innebär en ekonomisk förlust.