Avslag på grytrevolver ogillades


En jägare fick år 2006 licens på en revolver för fällfångst och grytjakt. Revolvern var ett enskottsvapen men trots det fick han en femårslicens.

Detta kan faktiskt polismyndigheten göra om man förmodar att den sökande inte kommer att ha ett permanent behov av vapnet.

Denna tidsbegränsning överklagade inte jägaren vid den tidpunkten; han, i likhet med många andra, förstod inte att det går att överklaga en licens. (Men det gör det. En licens är ett myndighetsbeslut och som för andra myndighetsbeslut har man 3 veckor på sig att överklaga. Detta ska också myndigheten upplysa om när licensen expedieras men den lilla upplysningen missas i nästan 100% av fallen.)

När det blev dags att förnya licensen fick han dessutom avslag av sin polismyndighet. Man ansåg inte att han hade tillräckligt omfattande fångstresultat och att han därför inte hade något behov av revolvern. Med denna åsikt som grund tog man heller inte ställning till om ett nytt tillstånd skulle ha tidsbegränsats eller ej.

Förvaltningsrätten gick inte helt oväntat på polismyndighetens linje så jägaren överklagade vidare till Kammarrätten.

I sitt överklagande räknade jägaren upp alla djur han hade fångat och avlivat under de senaste åren och antalet översteg med god marginal vad som rekommenderas i ett allmänt råd i Rikspolisstyrelsens Fap 551-3.

(Några bindande föreskrifter har inte Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att skriva så man kan endast komma med ett allmänt råd att man för att ha behov av ett enskotts enhandsvapen för jakt bör årligen ha avlivat minst fem större djur, t.ex. grävling, alternativt tio mindre, t.ex. mink, och enstaka större.)

Kammarrätten beviljade prövningstillstånd och konstaterade att en licens får tidsbegränsas enligt Vapenlagen 2 kap 5 § om det kan förutses att vapnet inte kommer att behövas varaktigt. Enligt Vapenlagen 2 kap 6 § ska däremot ett tillstånd tidsbegränsas om man t.ex. söker på ett flerskotts enhandsvapen. (Detta var ju inte aktuellt eftersom det sökta vapnet var ett enskotts enhandsvapen.)

Kammarrätten kunde i detta läge endast ta ställning till om polismyndigheten hade haft skäl att avslå jägarens licensansökan eller ej. Frågan om en sådan licens dessutom skulle tidsbegränsas kunde man inte ta upp eftersom det inte fanns något sådant i polismyndighetens aktuella beslut.

Och Kammarrätten ansåg att de fångstresultat som jägaren hade redovisat (och som inte hade ifrågasatts av polismyndigheten) under de tre senaste åren gott och väl uppfyllde kraven för att få det sökta tillståndet.

Så Kammarrätten ogillade Förvaltningsrättens dom och polismyndighetens beslut och återförvisade ärendet till polismyndigheten för förnyad handläggning.

Tre dagar senare hade jägaren en ny licens på revolvern. Utan tidsbegränsning ...