Skanåkers krönika: Småpåvar och stora


Gång efter annan kan man konstatera att våra myndigheter här i landet inte har riktigt klart för sig vilka ramar de har att arbeta inom. Att de är till för folket, inte tvärtom. Att de ska hjälpa medborgarna och vara medborgarnas lagkloka instans att hålla i handen.

Att en länsstyrelse får för sig att man har befogenhet att tolka grundlagen är anmärkningsvärt. Än mer förunderligt är att när man får det misstaget påpekat för sig, dvs att man inte har denna befogenhet, så backar man inte utan framhärdar i sin uppfattning.

Vi ser återigen att det finns ett stort behov av en författningsdomstol i Sverige. Andra länder har det, varför inte vi? Frågan har ju utretts och den utredningen rekommenderade tillskapandet av en författningsdomstol. Varför händer inget?

Är det ren okunskap, eller är det brister i ledningen som gör att man inte har respekt för lagarna? Kanske har ledningen suttit för länge och invaggats i tron att den är av Herren utsedd och därför inte kan bytas ut?

Samma sak går igenom i de mindre sammanhangen. Vi behöver inte gå längre än till våra egna organisationer för att se att en bristfällig ledning kan få till konsekvens att medarbetare kör sitt eget race. I många fall kan då organisationen bli lidande på medarbetarnas bristande kunnighet. Det är inte alltid det skadligaste med en medarbetare som är illvillig, en okunnig kan också åstadkomma mycken skada.

Svenska folket har genom årtionden fostrats till att inte ifrågasätta överheten. Det är den gamla brukspatronsmentaliteten som lever kvar. Storpappa ser till dina behov, sov lugnt vidare.

Vi måste ändra på detta. Vi måste ta fram vår egen förmåga att tänka och ifrågasätta. Vi måste själva aktivt strida för det vi anser rätt, inte bara knyta näven i byxfickan och hoppas att någon annan gör något.

Och det gäller inte bara på riksplanet. Det är lika viktigt i de små sammanhangen.

Låt 2010 bli året då vi vågar ta bladet från munnen, då vi vågar säga vad vi tycker och då vi vågar engagera oss för något vi tror på.

Hälsningar

Ragnar Skanåker