Skanåkers krönika: Vikten av kommunikation


Nyligen surrade det i hela skytte- och jägarkåren om att handladdning och kurser inom föreningen skulle kräva tillstånd. Indignerade röster talade om strypning av jägares och skyttars möjligheter att reducera sina kostnader för ammunition och det märktes en viss sammanblandning med de föreslagna reglerna för märkning av explosiva varor, se artikel på sid 10.

Detta är ett exempel på bristande kommunikation mellan myndighet och medborgare. Så Vapenägaren kontaktade myndigheten för att reda ut begreppen och si, då föll alla bitarna på plats.

För det är inte alls så att myndigheten försöker ta ett järngrepp och hålla superkoll på vapenägarna att dom inte sitter i smyg i en koja borti skogen och laddar ammo. Nej, den bestämmelsen som reglerar tillverkning av ammunition riktar sig till företag och innehåller en mängd kloka regler som betonar säkerheten för ett företag som hanterar explosiva varor. Sådant är bra och om reglerna följs minskar riskerna för anställda och kunder. Och det står redan i början av bestämmelsen att den inte gäller handladdning för eget bruk.

Även om dessa regler handlar om företag så betraktas även en enskild person eller liten firma som ett företag om man laddar ammunition för försäljning till kunder (eller för att ge bort till vänner). För en liten firma blir kanske inte alla reglerna tillämpbara men i stora drag är det samma säkerhetstänkande som gäller.

När Kalle och kompisarna sitter hemma hos Kalle och i tur och ordning använder hans laddapparat och tillverkar sina egna patroner till de egna bössorna av sitt eget material är det inte någon kommersiell tillverkning som pågår. Det är egen handladdning för eget bruk i egna bössor och det spelar ingen roll att det är Kalle som äger laddapparaten och att man håller hus hemma hos Kalle. Var och en av kompisarna tar ju ansvar för sin egen laddning av sin egen ammo.

Det är samma sak med ryktet om att det skulle komma nya förvaringsregler. Detta rykte uppstod på grund av en artikel i fackpressen om sådana skåp som inte är godkända efter år 2010. Men det är inga nya regler, de har funnits sedan år 2000.

Vad som är viktigt är att alltid skriva tydligt så att man inte i onödan ger upphov till ryktesspridning och feltolkningar. Och vid behov ta kontakt med berörd myndighet och ställa en enkel fråga.

Hälsningar

Ragnar Skanåker