KemI har ett utkast ...


Kemikalieinspektionen ska enligt uppdragsbeskrivningen "utreda behovet av och möjligheten att införa ekonomiska styrmedel för bly i ammunition. Syftet är att stimulera användningen av blyfri ammunition."

Rapporten ska presenteras i oktober 2008 men redan nu finns ett utkast och vi saxar valda delar ur detta.

Giftfri miljö

Målet är att "miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden." Kvicksilver, kadmium och bly är utfasningsämnen, de är giftiga för människor och halterna är kraftigt förhöjda i t.ex. svensk skogsmark och i sjöar.

Kvicksilver, kadmium och bly släpps ut till luft i betydande mängder varefter de sprids över långa avstånd och över nationsgränser. Den största källan globalt är kolförbränning. Utsläpp och nedfall har minskat betydligt under senare decennier och beräknas minska ytterligare, främst pga utfasning av bly ur bensin.

Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från bland annat bly. Redan befintliga varor ska hanteras så att bly inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige ska minska fortlöpande (det förutsätter dock internationell kontroll).

Den tidigare konsekvensutredningen

I denna ansåg man att förbud mot bly i kula gav liten miljövinst och de samhällsekonomiska kostnaderna var större. Därför avrådde man från ett blyförbud för kulor för jakt.

Miljövinsterna att införa förbud mot bly i kulskyttet eller samla upp kulorna i ett miljökulfång bedömdes som stora eftersom nuvarande verksamhet skapar "förorenade områden". Bidrag till sådana kulfång bör inte kunna ifrågasättas som otillbörligt statligt stöd. Med krav i lag kan man ställa krav på miljökulfång.

Hur påverkas miljön?

Ammunitionen från skytte sprids inom tämligen begränsade områden och ger upphov till "lokalt förorenade områden" där blybelastningen från ammunitionen kan vara mycket större än bidraget från luftdepositionen.

Av total mängd bly som spridits och ackumulerats i miljön har ca hälften sitt ursprung före år 1800. Nedfallet av bly var störst under 1960-talet.

Människans aktiviteter ger en jämn spridning av bly över landet med nederbörd och torrt nedfall. Ca 110 ton bly sprids vid jakt respektive 200 ton bly vid sportfiske i Sverige, i regel som metalliskt bly, till skillnad från luftdepositionen där bly förekommer i olika föreningar. Produkter av metalliskt bly i djupt vatten utgör en mindre miljörisk än det som hamnar på grunt vatten. I djupare vatten är bottensedimenten oftast lösa och blyföremålen sjunker ned en bit under ytan, överlagras och undandras det biologiska systemet.

Bly är en metall som är relativt stabil och löses upp endast långsamt. Bly i fast form i mark och vatten utgör därför i allmänhet en ringa förgiftningsrisk för högre djur, om det inte äts upp. Likaså tas inte bly upp i nämnvärd mängd i växtligheten och blyhalterna i vilda växtätare är generellt sett låga.

En kula består traditionellt av en tunn mantel av koppar eller kopparlegering (tombak) runt en blykärna. Koppar har lägre specifik vikt (8.93) jämfört med bly (11.34) och en ren kopparkula måste göras ca 25% längre för att vara lika tung som en kula med blykärna.

Många vapen klarar inte att stabilisera kulans flykt om kulorna blir långa.

Dagens ammunitionsklassningssystem för jakt behöver ändras för att anpassas till blyfri ammunition.

Giftrisker

Blyjonen är klassificerad som reproduktionstoxisk, dvs dess giftighet påverkar fortplantningen. Skyttar som skjuter inomhus med dålig ventilation kan få förhöjda blodblyhalter jämfört med övrig befolkning.

Koppar är livsnödvändigt men vid hög exponering giftigt. Kopparjoner är mycket viktiga för vatten- och marklevande organismer.

Kopparkulor är i många fall väsentligt dyrare. Ett byte till kopparkulor för jakt bedöms inte ge någon större risk för mark- och vattenorganismer. Men i en bäck som avvattnar en nedlagd skjutbana i Eskilstuna där kulfångssanden lagts ut i omgivande terräng blev nivåerna mycket förhöjda och skulle kunna innebära risker för organismer i bäcken.

Partiklar av volfram kan orsaka cancer och risken bör utredas. Det skulle dock krävas mycket höga koncentrationer av volframhagel för att få effekt på markmiljön.

För vismut finns inga analyser men det verkar som om vismut är betydligt mindre giftigt än bly.

I Norge kan man ge dispens för fortsatt användning av blyammunition, t.ex. för svartkrutsskytte och internationellt sportskytte.

Ekonomiska styrmedel

Effekten av dessa beror av hur känslig efterfrågan är för prisökningar. Prisökning på ammunition slår ojämnt på olika användningsområden.

En prisökning på 100% för blyhagelpatroner är sannolikt tillräckligt för att få bort huvuddelen av återstående blyhagelpatroner. (Övningsskytte och sportskytte använder redan idag stålhagelpatroner.)

En prisökning med 1/3 på kulammunition för jakt bör leda till ökad övergång till kopparbaserad ammunition. För finkalibrig ammunition är dock blymängden så liten att det inte blir någon stor skillnad. (För övningsskytte och sportskytte kan kostnaden dock bli väsentligt högre vilket kan leda till minskat skytte.)

Rapporten föreslår sponsring för träning för tävlingar på hög nivå och föreslår att man i träning också använder datasimulering.

Även vapenkorrigeringar kan bli aktuellt, t.ex. byte av pipa eller hela vapnet.

Blir det effekt?

Det är viktigt att utröna om det blir någon effekt innan man beslutar att införa ett ekonomiskt styrmedel. De styrmedel som diskuterats är skatt, avgift, kvoter och pant. De två senare blir svårare att administrera. Skatt går till statskassan, avgift kan öronmärkas för att återföras i form av subventioner. Man lutar dock åt skatt baserad på blyinnehåll plus bidrag till miljökulfång.

Skatten bör tas ut av producenter och importörer i form av en procentsats gånger antalet patroner gånger blyinnehåll. Även lösa kulor beräknas på samma sätt. Skatten bör bli ca 280 kr per kg bly i hagel och 750-1000 kr per kg bly i kula vilket ger fördubbling av hagelpatronernas pris och 1/3 ökning av kulpatronernas.

Det yttersta syftet är att minska de skador som kan uppstå som en följd av spridningen av bly. Om priset på blyammunition höjs i förhållande till alternativen kan konsumtionen styras bort från användningen av blyammunition.

Men "behovet" då?

En viktig del av regeringens uppdrag, både när det gäller den tidigare inlämnade konsekvensutredningen och den nu planerade rapporten, är att man skulle titta på behovet. Finns det överhuvudtaget behov av en ekonomisk sanktion?

Då måste man starta i rätt ända och fråga sig om metalliskt bly, det som används i ammunition, verkligen utgör en miljörisk. Denna aspekt finns inte med vare sig i konsekvensutredningen eller i rapporten.

Alla är överens om att metalliskt bly utgör en risk för sjöfågel och där har man konsekvent gått över till stålhagel. Men denna risk uppstår inte genom att blyet löses i marken eller vattnet utan genom att fåglarna pickar i sig haglen och får ner dem i sin matsmältningsapparat som är en synnerligen sur miljö med ständig mekanisk bearbetning av innehållet varvid blyhaglen smulas sönder och blir en ännu större yta som bearbetas av magsyran.

Man använder termer som "förorenade områden" för att markera en plats där det finns mera bly i marken än vad som är normalt. Men frågan är om denna högre koncentration utgör en miljörisk. För att utgöra en risk måste blyet vara biotillgängligt och metalliskt bly är inte lösligt i vatten.

Än så länge har inte det sura nedfallet blivit så surt att det bildar blyföreningar med det metalliska blyet. En så sur miljö skulle inte heller varken människor eller djur kunna leva i.

Alla vetenskapliga rapporter har entydigt pekat på att metalliskt bly inte utgör en miljörisk. Men en sådan slutsats skulle ju direkt slå omkull alla resonemang runt möjligheten att införa en skatt för att stimulera till minskad blyanvändning.

Man får se skatten som ett påtryckningsmedel som regeringen vill använda för att komma vidare på vägen mot "giftfri miljö". Att fasa ut bland annat bly ur miljön blir en helig ko.

När ska man ta itu med industrins många användningsområden för blyföreningar, med utsläppsrättigheter? Och telekablarna? Och de blyinfattade fönstren på kyrkorna?

Men nej. Inga nyanser. Ammunition med bly är farlig. Skytte är suspekt. Jakt är en tvingande nödvändighet. Då håller vi oss till dogmerna.

Bly är miljöfarligt. Punkt slut.