Europadomstolen belastas


Eftersom Sverige är med i EU har vi fått ett övergripande organ i vår serie av domstolar: Europadomstolen. Denna tar upp frågor som handlar om kränkning av mänskliga rättigheter.

Till de mänskliga rättigheterna måste höra rätten att bli behandlad enligt sitt lands lagar. Men alltför ofta blir man i stället behandlad enligt åsikter och myndighets allmänna råd, något som står i strid med Regeringsformen 1 kap 1 § som säger att all makt utövas under lagarna.

Till lagar hör inte bara lag utan också förordning och föreskrift.

Lag skrivs av Riksdagen. Förordning skrivs av Regeringen på uppdrag av Riksdagen och föreskrift skrivs av myndighet på uppdrag av Riksdag/Regering.

Allmänna råd är något som myndighet har rätt att skriva men då måste man hålla sig strikt inom lagens råmärken.

Under försommaren kom ett upprop från justitieminister Beatrice Ask. Antalet ärenden hos Europadomstolen ökade ständigt och arbetsbördan var redan nu alltför stor. Vad kunde man göra för att lätta på bördan?

Inom SVF har man märkt att allt fler ärenden kommer att hänskjutas till Europadomstolen efter att de har malt igenom den svenska domstolsgången länsrätt - kammarrätt - regeringsrätten. Det är således ingen lättnad att vänta från de legala vapenägarnas håll, tvärtom.

Men SVF skrev ett brev till justitieministern för att utveckla sin syn på problemet och var pudelns kärna egentligen stod att finna.

"Även vi tar numera en del av våra ärenden vidare till Europadomstolen. Det rör sig framför allt om sådana fall där polismyndigheter och domstolar gjort sina bedömningar med utgångspunkt inte från lag utan från allmänna råd vilket strider mot Regeringsformen 1 kap 1 §. Och det måste vara en medborgerlig rättighet att få sitt fall bedömt enligt svensk lag och inte enligt svensk myndighets tyckande. Även sådana fall där myndigheter ställer orimliga krav på den enskilde medborgaren hänskjuts till Europadomstolen liksom även fall där en domstol tagit alltför lång tid på sig att behandla ett ärende.

En tanke är naturligtvis att införa en författningsdomstol som kunde ta hand om en del av dessa ärenden. Men vägen dit är lång.

Bäst vore om man kunde eliminera problemen redan vid källan. Genom att granska vad Rikspolisstyrelsen skriver i sina allmänna råd (som av många polismyndigheter runtom i landet tillämpas som lag) och begära att man tar bort de mest frekventa felaktigheterna (som av förvaltningsdomstol konstaterats strida mot lag) kan man nå rätt långt. Kan man dessutom få förvaltningsdomstolarna att döma med lag och inte med allmänna råd som grund kan troligen merparten av de svenska vapenägarnas fall i Europadomstolen elimineras. Då uppnår man dessutom en betydligt större rättssäkerhet för landets legala vapenägare."

Bland de mest frekventa felaktigheterna i Rikspolisstyrelsens Fap 551-3 märks den slirande kopplingen mellan de för eget vapeninnehav godkända skyttesammanslutningarna (dvs riksförbund) och enskilds behov av vapen. Det existerar inget monopol för dessa skyttesammanslutningar att endast deras tävlingsgrenar får förekomma i landet. Många skytteföreningar har egna tävlingsgrenar och detta är också fullt accepterat.

Ytterligare en slirning är den att en enskild skytt som har mer än vad ett enda godkänt säkerhetsskåp får innehålla (dvs 20 poäng) bör betrakta sig som en skytteförening och ha förvaring enligt bestämmelserna för skytteföreningar och handlare i Fap 556-2. Detta tar man som intäkt att kräva tunga värdeskåp som kanske inte ens går att belasta bjälklaget i vapenägarens bostad.

Och då har ändå Kammarrätten i Göteborg i en dom deklarerat att det var helt enligt vapenlagen att förvara 50 poäng i 3 godkända säkerhetsskåp.