Politikers budskap


Vapenägaren publicerar svaren på SVF:s enkät från riksdagens partier + Junilistan, som enligt förståsigpåare var det enda parti som hade en realistisk chans att komma in i riksdagen.
- - - - - - -

De legala vapenägarna i landet (oavsett om de är jägare/naturvårdare och/eller idrottsskyttar och/eller vapenhistoriker) är nära 700.000 till antalet och utgör ca 11% av antalet röstberättigade medborgare över 18 år.

Under en följd av år har de legala vapenägarna känt sig styvmoderligt behandlade. De får klä skott för det vapenvåld som utövas av det kriminella klientelet. Landets vapenlagar skärps ideligen för de laglydiga vapenägarna utan att detta på något sätt minskar kriminaliteten.

Beslut om rovdjurs- och jaktfrågor tas långt över huvudet på dem som lever med problemen. Myndigheter med bristfällig kompetens tillåts bestämma över de sakkunniga. I förvaltningsdomstolar (länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten) döms de legala vapenägarna inte enligt lag utan enligt statstjänstemäns allmänna tyckande, en rättsröta som knappast skulle accepteras av någon annan grupp i samhället.

Inför valet i höst har många legala vapenägare frågat oss vilket parti man kan rösta på och som intresserar sig för vapenägarnas problem. Vi har lovat fråga runt bland partierna för att efterhöra deras inställning.

Vår fråga är således: vilket budskap vill ... (partiets namn) ... ge till de legala vapenägarna som kan få dem att lägga sina röster på just ert parti?
- - - - - - - -

Genomgående kan konstateras att man i svaren inte tagit fasta på den rättsröta SVF pekade på. Det blev i högre grad jaktfrågorna som man tog upp - dessa är ju "inne" just nu och partierna överbjuder varandra i att hävda sin syn på rovdjurspolitiken.

Partierna nedan är grupperade efter storlek och Vapenägaren överlåter åt läsarna att bedöma svarens värde. Det som markerats med kursiv stil bör begrundas extra noga.

Ibland är det inte det som sägs som är det intressanta utan det som utelämnas ...

Socialdemokraterna

Att vara vapenägare är förenat med ett stort ansvar. De allra flesta jägare är exemplariska i sin hantering av vapen. Vi socialdemokrater står för en ansvarsfull vapenpolitik.

Hanteringen av vapen består som vi ser det av två helt olika bitar. Dels har vi den positiva hanteringen, som ni beskriver i ert brev till oss, där tusentals människor handskas med vapen på ett klokt och ansvarsfullt sätt. Vi har dessvärre också den negativa hanteringen som innefattar smuggling, vapen i sammankoppling med grov brottslighet, olyckor etc.

Vi anser att det är viktigt att väga in dels möjligheten att kunna utföra sitt intresse och förvärv som jägare/naturvårdare eller samlare, men samtidigt måste det finnas strikta regler för att legala vapen inte ska hamna i orätta händer, eller att olyckor sker i samband med hantering av vapen, eller att illegala vapen hamnar i Sverige genom smuggling.

Därför har vi en politik som tar båda dessa aspekter i anspråk. Vår ambition är att minska antalet illegala vapen som finns i samhället. För detta behövs det både restriktioner kring handel, införsel och även regler för hur de legala vapnen används. Vi anser det nödvändigt med en skarp, ansvarsfull lagstiftning på detta område även i framtiden.

Moderaterna

Vi instämmer i att kampen mot illegal vapenhandel och användandet av illegala vapen i den kriminella världen inte får inkräkta på legala vapenägares rättigheter på ett oproportionerligt sätt. Detta påtalade vi också i vår motion med anledning av regeringens proposition om en ökad vapenkontroll.

Vi anser att vapenhandlares rätt att ta emot vapen för skrotning bör kvarstå. Vi anser heller inte att lämplighetsprövning vid utlåning av vapen förefaller ändamålsenligt. Vi har även synpunkter på ljuddämpare till klass 1-vapen, vilka enligt vår mening bör undantas från tillståndsplikten.

Vi förordar kontroll av illegala vapen för att stävja brottslighet. En ändamålsenlig vapenkontroll bör inte utesluta en legal hantering av vapen för jägare, idrottsskyttar eller vapenhistoriker.

Folkpartiet

Folkpartiet tycker att det är viktigt med tydliga och skarpa regler om vapeninnehav, det kan öka förtroendet för jakt och tävlingsskytte och motverka att vapen kommer i orätta händer. Vapeninnehav innebär ett stort ansvar som idag förvaltas väl av de allra flesta. Men vi vill skärpa reglerna och tillämpningen när det gäller indragen licens efter olämplighet på grund av missbruksproblem, våldsbrottslighet och psykisk sjukdom.

Många brott som begås där vapen är inblandade begås med illegalt insmugglade vapen. Vi vill därför att polisen, tullen och kustbevakningen stärker sina insatser och samarbetar bättre.

Med folkpartiets rovdjurspolitik tryggas den biologiska mångfalden genom livskraftiga stammar av varg och rovdjur. Besluten i skyddsjaktsfrågor flyttas till regionala förvaltningsområden och §28 i jaktförordningen ändras så att djurägare får rätten att skydda sina tamdjur, inklusive rätten att skydda fäbodbrukets djur och jakthundar. Dessutom vill vi att tamdjursägare skall ges skälig ersättning för kostnader i samband med skador på tamdjur som orsakats av rovdjur.

Kristdemokraterna

Den ett par år gamla inskränkningen av vapengarderoben bör upphävas och reglerna återställas till tidigare ordning, d.v.s. man bör inte längre ställa krav på särskilda skäl för vapen nr 5 och 6. Blyammunition skall, tills godtagbara alternativ finns, vara tillåten vid jakt på fast mark, men blyförbudet för jakt i våtmarker bör bibehållas. Den övergripande principen skall alltid gälla att de vapen- och ammunitionstyper som ur jaktetisk synpunkt är de mest lämpade – det vill säga de som innebär minst risk för lidande hos djuren – skall vara tillåtna. Denna princip skall även gälla för rikspolisstyrelsens normgivning när det gäller tillstånd att inneha skjutvapen.

Den svenska staten bör i EU i alla sammanhang agera för att jaktfrågorna hanteras på den nationella nivån. Detta har betydelse bl.a. för att vi i Sverige skall kunna fortsätta med traditionella jaktmetoder exempelvis fällfångst av vilt och småskalig utsättning av uppfött vilt i syfte att stärka eller återskapa lokala bestånd. De lokala viltslakteriernas besvärliga situation måste ses över.

Den ökade förekomsten av rovdjur, främst i mellersta Sverige, har skapat en ökad oro hos många boende på gles- och landsbygden. Regeringen har nyligen ändrat i jaktförordningen för att lindra de orimligaste konsekvenserna av regelverket, men ändringen är otillräcklig och innebär fortsatt oklarhet. För att undvika risken att enskilda hamnar i fängelse på godtyckliga grunder bör en generell rätt till skyddsjakt på rovdjur tillåtas inom ett avstånd av 200 meter från bostadshus samt inhägnad betesmark och vilthägn. Det kan finnas ett berättigat behov tamdjursägare att i akuta skadesituationer ha möjlighet att döda en varg som angriper tamdjur även på andra platser. Detta bör främst gälla tamdjur som ingår i en näringsverksamhet, exempelvis betesdjur på fäbod. Även för vissa tamdjursarter som inte ingår i sådan verksamhet kan det finnas ett berättigat behov av att kunna döda varg i omedelbart samband med ett angrepp. Det bör, till exempel, vara tillåtet att skjuta rovdjur, inklusive varg, i samband med angrepp mot hundar. Länsstyrelserna bör få ökade befogenheter att besluta om jakt på alla rovdjur.

Vänsterpartiet

En stor del av Sveriges befolkning har legala vapen som används främst till jakt. Intresset för natur och friluftsliv är stort i Sverige.

Men problemen med stölder av legala vapen har gjort det nödvändigt med skärpta regler. Vi är övertygade om att de legala vapenägarna inser behovet av skärpt tillsyn och att allmänhetens förtroende för att man får förvara legala vapen i hemmet ökar med en större säkerhet.

För att bevara balansen i naturen behövs ett inslag av en livskraftig rovdjursstam. Samtidigt är det viktigt att personer som får sina tamdjur drabbade av attacker från rovdjur får en riktig ersättning. Nyligen stödde vänsterpartiet också förslaget att ge en viss utökad rätt att försvara tamdjur. Vi kommer noga att följa utvecklingen på området.

Centerpartiet

Samhällets uppgift är bl.a. att förhindra att skjutvapen hamnar på den illegala marknaden samtidigt som missbruk, olyckshändelser och brottslig verksamhet med legala vapen förhindras. Det är därför viktigt att åtgärder vidtas på ett konstruktivt sätt så att människor kan känna sig trygga i samhället samtidigt som de som har legala vapen och är skötsamma inte hamnar i en negativ dager.

Centerpartiet anser att jakten är en stor och viktig folkrörelse. Det är ett tillfälle för rekreation för många människor då Sverige har omkring 300.000 jägare. Jägarkåren utför viktiga samhällsuppgifter och stammarna av vilt förvaltas på ett klokt sätt. Det är helt enkelt en viktig del av den allmänna naturvården. Jakten har också en stor social funktion att fylla då människor träffas och umgås både över generationsgränser och med människor man kanske bara träffar vid jakttillfällen.

Centerpartiet vill flytta besluten om rovdjurspolitiken närmare de människor som berörs. Vi är övertygade om att besluten fattas bäst på regional och lokal nivå istället för av anonyma byråkrater i Stockholm. Ytterst är det en livskvalitetsfråga för de som bor i områden med mycket rovdjur att kunna påverka sin situation.

Centerpartiet anser att det är självklart att människor ska ha ful rätt att skydda sin egendom oavsett var ett angrepp sker. Vi har konsekvent arbetat för en förändring av § 28 i jaktförordningen för att möjliggöra detta. Den ändring som socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet nu enats om måste betecknas som en halvmesyr som inte tar hänsyn till djur som finns utanför hägn, exempelvis jakthundar och djur på skogsbete. Centerpartiet hävdar bestämt att privat egendom alltid ska få skyddas från rovdjur oavsett var angreppet sker.

Miljöpartiet

Skälen till att rösta på Miljöpartiet är många; att man vill ha en ren och beboelig värld att överlämna till kommande generationer, att man är mot EU och för svenskt självbestämmande eller att man vill avveckla det svenska oljeberoendet.

När det gäller vapenfrågor är skälen många, varav några av de viktigaste är följande.

Miljöpartiets principiella inställning är att vapen endast skall få innehas och användas av den som har ett rimligt och legitimt skäl för detta. Det kan handla om allt från vapensamlande till jakt på vilt för husbehov eller vilt- och skogsvård. Vi är dock mot ren nöjesjakt och dylikt. Regleringen kring tillståndsgivning, förvaring och dylikt måste vara så klar och begriplig som möjligt, så att såväl myndigheter som enskild vapenägare förstår och kan tillämpa reglerna. Här verkar det finnas ett behov av förtydliganden och förenklingar från såväl regeringens som Rikspolisstyrelsens sida.

En felaktigt användning av vapen är farlig och vi vill därför skärpa tillsynen över hur vapen och ammunition hanteras i landet, för att minimera antalet tillbud och skador. På sikt kan detta leda till att det finns färre legala vapen och används mindre ammunition i Sverige, samtidigt som skyddet för och tilltron till innehavare av legala vapen ökar. Det är viktigt att inse att det finns ett behov av legala vapen med tillhörande ammunition, i Sverige.

Miljöpartiet vill att vapen- och ammunitionsanvändningens effekter på bl.a. miljö-, användare och omgivning skall bli föremål för utredning och ordentlig analys. På så vis kan okunskap och myter kring vapen och ammunition minskas och en sannare bild ges.

Vapen och vapnens användning har gett upphov till flera idrottsgrenar som kast med diskus och spjut, fäktning och bågskytte till de modernare idrottsgrenarna, skidskytte och vanligt banskytte. I dessa fall har användandet av vapnen kringgärdats med rigorösa bestämmelser för att minimera skaderisker. I dessa fall har vapnen en annan funktion än deras ursprungliga. Det vapenhistoriska samlandet av antika vapen inriktar sig oftast på vapen som har en mycket låg funktionalitet men med ett historiskt och ekonomiskt värde.

Att samla på vapen och ammunition med hög effektivitet och funktionalitet som dessutom kräver licens, ställer mycket höga krav på förvaring med tanke på stöldrisk och explosionsfara. Miljöpartiet ser att det "vapensamlandet" innebär en stor risk för ytterligare spridning av vapen i samhället. Allt för många, ursprungligen legala vapen har genom stölder kommit att användas i brottsliga sammanhang.

Miljöpartiet de Gröna avser att agera så att antalet funktionella handeldvapen minskar i samhället.

Vi kräver att det skall införas en tillfällig vapenamnesti, liknande den som tidigare genomförts, som innebär att de som innehar vapen eller ammunition utan vederbörligt tillstånd skall få möjlighet att överlämna dessa till polisen utan att riskera åtal för olaga vapeninnehav. Vi ser inte ägandet eller samlandet i sig som en grundad orsak eller motiv för licensgivning och innehav.

I Miljöpartiet finns många medlemmar och väljare som är vapeninnehavare och vet att Miljöpartiet inte har något emot en ordnad legal användning av vapen och ammunition. Partiet vill däremot att skadliga effekter på människor, djur och miljö skall minimeras och där delar vi alla samma övertygelse.

Junilistan

Junilistan har ingen speciell åsikt om Sveriges vapenlagar är väl avvägda eller inte. I ett civiliserat samhälle måste det naturligtvis finnas en fungerande kontroll, och även begränsning, av vapeninnehav. Därför kan vi inte i dagsläget ta ställning till de eventuella problem som Sveriges legala vapenägare kan uppleva.

Däremot har Junilistan en klar linje i rovdjurs- och jaktfrågor. Vi är det parti i Sverige som tydligast tagit ställning mot EU:s försök att styra svensk jakt- och viltvård. Vi är kritiska till att Sveriges jaktpolitik i stor utsträckning styrs från Bryssel.

Junilistan anser att beslutandenivån skall flyttas närmare människorna, bland annat med regionalt beslutad skyddsjakt på varg och förvaltande jakt på lo och björn. Jägarna och den övriga befolkningen på landsbygden måste ges medinflytande i dessa frågor och ansvara för förvaltningen av rovdjuren. Nu ligger en orimligt stor del av makten uppe på nationell nivå och när som helst kommer byråkrater i EU-kommissionen att försökta ta över.

Den svenska jaktförordningen är otydlig och orimligt restriktiv. Även om vi anser att det skall finnas plats för rovdjur i den svenska naturen får det inte innebära att rovdjuren tillåts tränga bort människor från deras hembygd eller tvinga dem att ge upp tamdjursuppfödning. Vi måste helt enkelt ha en lagstiftning som tillåter skyddsjakt i sådan omfattning och på sådana villkor att båda dessa mål kan uppfyllas.

Domen mot lantbrukaren Stig Engdahl i Dals Ed i maj förra året visar att svensk rovdjurspolitik är orimlig och att de straff som utdöms inte står i samklang med vårt rättsmedvetande. Djuruppfödare och hundägare måste kunna skydda sina tamdjur mot rovdjur, men den möjligheten finns inte i praktiken idag.