Remiss om bly

I ett gemensamt brev till Miljödepartementet 2004-06-11 begärde Svenska Jägareförbundet, Skogsindustrierna och Lantbrukarnas Riksförbund ett uppskov med förbud mot blyad ammunition vid jakt utanför våtmarker samt vid skytte med kulammunition. I detta brev sade man sig ha förståelse för ett förbud mot hagel för våtmarksjakt samt för lerduveskytte, där man ansåg att stålhagel är ett godtagbart alternativ. Däremot ansåg man inte att bly i kul- eller hagelammunition för jakt utgöra ett miljöproblem, eftersom bly i fast form är en synnerligen stabil metall och inte biologiskt tillgänglig på fast mark. Det fanns således ingen saklig grund eller trovärdighet för ett blyförbud för jaktammunition, däremot skulle ett förbud medföra stora djuretiska problem. Man citerade också ett uttalande från Kemikalieinspektionen 2003-08-28 att "den nuvarande miljösituationen för bly pekar också mot att en generell utfasning av bly inte är nödvändig".

Enligt förbunden är det helt nödvändigt att göra en allsidig konsekvensutredning av de miljömässiga, djuretiska och förvaltningsmässiga aspekterna innan förbud mot blyad ammunition införes.

Kort därefter, 2004-06-21, skrev Jägarnas Riksförbund till Miljödepartementet om ammunition som innehåller blyhagel och blykulor. Förbundet pekade på att forskare inom försvaret och Korrosionsinstitutet kommit fram till att bly i fast form inte har den skadliga påverkan på naturen som var en förevändning för att förbjuda blyad ammunition. Förbundet hemställde därför att departementet skulle låta Kemikalieinspektionen utreda hur bly i fast form påverkar naturen.

Dessa båda brev skickades av Miljödepartementet ut på remiss till ett antal instanser med anknytning till djur, skogsindustri och forskning. Även ett antal myndigheter, LO och Svensk Energi fanns med bland remissinstanserna plus Sveriges enda ammunitionstillverkare, Norma.

Vad som är anmärkningsvärt är att ingen ammunitionsanvändare fanns med bland remissinstanserna. Att jägarförbunden inte fanns med har sin naturliga förklaring, det är ju deras brev som ligger till grund för remissen. Men att inga skytteförbund inbjöds är klart anmärkningsvärt. SVF har naturligtvis påpekat detta till Miljödepartementet.

Det finns i landet ett antal av Rikspolisstyrelsen (RPS) godkända skyttesammanslutningar (vilket i sig endast innebär att dessa får skaffa klubbvapen, någon annan symbolik finns ej inbyggd i detta godkännande). Dessa borde vara så pass välkända att även Miljödepartementet känner till dem. Utöver dessa godkända finns ett antal andra skyttesammanslutningar. Alla använder blyad ammunition och en av inriktningarna, svartkrutsskyttet, kan av historiska skäl endast använda bly i ammunition. Helt säkert hade även dessa instanser velat komma till tals.

Dessbättre uppmärksammades remissförfarandet av de fyra stora skytteförbunden samt av handlarnas organisation, som båda har sänt in remissvar.

Om den paraplyorganisation som SVF länge förespråkat hade funnits skulle samtliga skytteförbund ha blivit aviserade och haft möjlighet att svara.