Ny debatt om bly

I Vapenägaren 2/2005 fanns en interpellation om bly, 2004/05:506, inlämnad av Bengt-Anders Johansson (m). Denna togs upp efter att tidningen gick i tryck och debatten 2005-04-15 refereras därför nu.

I denna interpellation frågade han varför regeringen valt att negativt särbehandla vapenägare, varför regeringen vill genomföra förbudet mot blyammunition trots den kunskap som kommit fram, hur regelverken ska förtydligas, hur man vill motverka den ökade skadeskjutning som ett blyammunitionsförbud kommer att medföra och varför miljöministern inte vill ta initiativ till en konsekvensutredning.

Miljöminister Lena Sommestad upprepade att bly som metall är skadlig för miljö och hälsa. Den frivilliga avvecklingen har ej varit framgångsrik. "Ammunition innebär en spridning av bly som är relativt stor i förhållande till andra användningsområden för metalliskt bly och innebär en direkt spridning i miljön."

Inom områden där man ännu inte utvecklat fullgoda alternativ finns möjlighet för Naturvårdsverket att meddela undantag, utom för blyhagel vid jakt på våtmarker.

Miljöministern anser det viktigt att ta frågan på allvar. Ammunition i bly innehåller många aspekter och engagerar många människor. Ett blyammunitionsförbud har ifrågasatts bl.a. i skrivelser till regeringen från Svenska Jägareförbundet, Skogsindustrierna, Lantbrukarnas Riksförbund och Jägarnas Riksförbund. Skrivelserna har remissbehandlats och "under våren 2005 avser regeringen att ta ställning till behovet av ytterligare konsekvensutredningar, bland annat med ledning av remissinstansernas synpunkter."

Bengt-Anders Johansson (m) tackade i en kärv replik för svaret men ville återkomma "till kvaliteten på det"; han ansåg det vara "ett utomordentligt tydligt exempel på brist på svar". Bengt-Anders tycker att "det har passerat anständighetens gräns när man i princip använder en kopia av tidigare interpellationssvar som har gällt andra frågeställningar".

Vidare påpekade han att han hade ställt fem väl underbyggda frågor men dessa belystes överhuvudtaget icke. Han funderade om miljöministern överhuvudtaget hade läst frågorna. "I så fall är det både skamligt och ohyfsat att lämna den här typen av svar". Han upplevde det som "maktens arrogans" mot Sveriges Riksdag och "en skymf mot de 700.000 människor – alltså en tiondel av invånarna i det här landet – som är berörda".

Bengt-Anders tog upp miljöministerns uttalande att det är ett relativt stort utsläpp från jägarnas ammunition på fast mark – 50 ton. Metalliskt bly skiljer sig oerhört mycket från biotillgängligt bly. "Det tar mellan 1.000 och 10.000 år för metalliskt bly att bli biotillgängligt." Han har lämnat uppgift till miljöministern att det "naturligt i mark med 1 meters djup finns mellan 20.000 och 2 miljoner gram per hektar. Tillskottet från jakt på 50 tom per år uppgår till mellan 0,5 och 1 gram per hektar." Det naturliga nedfallet från regn m m är 30 gram per år. Kabelbly uppgår till 7.000 gram per hektar. Vidare har skytterörelsen redan tagit bort 80% av blyet. Anser miljöministern fortfarande detta vara en relativt stor del?

Lars-Ivar Ericson (c) beskrev skogsbrukarens vardag. Han har 5.000 kubikmeter skog som ligger sedan orkanen Gudrun i början av året. "Rester av blyammunition i träden är försumbara i skogen men stålhagel skulle lägga ytterligare bördor på skogsbruket." – "Har ministern verkligen lyssnat på skogsägarnas åsikter om blyammunition?"

Flera djurskyddsorganisationer, Världsnaturfonden och Naturvårdsverket "har upptäckt att alternativammunition inte fungerar och vill ha en utredning om tillgängliga alternativ till blyammunition verkligen är lämpliga från såväl jaktetisk och säkerhetsmässig och miljömässig synpunkt." Djurskyddsskälen måste beaktas och "de tunga instanser som är kritiska mot ett förbud mot blyammunition är väl värda att lyssna på."

Björn von der Esch (kd) insåg att "det finns en viss risk att man här silar mygg och sväljer kameler". Han avsåg de tusentals ton bly som är nedgrävda som hölje till elkablar. Problemet togs upp på en internationell kongress i Rom hösten 2004 där man behandlade blyad ammunition. Inte ens i USA har man funnit någon bra ersättning för bly. Vismut har vissa fördelar men nackdelarna är större.

Björn undrade om miljöministern ville "skynda långsamt och verkligen avvakta konsekvensutredningarna", vilket han då var övertygad inte skulle leda till att man inte inför något som är "sämre än det vi redan har".

Annika Qarlsson (c) påpekade att "det finns inget som ersätter bly som på samma sätt ser till att förkorta djurens lidande" och påpekade i likhet med Bengt-Anders att det "är kort om tid". Därför ville Annika veta om miljöministern ville sända signaler att det blir en utredning och hur snabbt den ska arbeta – hösten 2006 eller "med snabba ryck".

Miljöminister Lena Sommestad verkade lite irriterad över Bengt-Anders attacker men försvarade sig med att man alltid ska arbeta igenom remissvar, "det är de sakliga synpunkterna som är viktigt". Men man vill inte gå ut med besked innan arbetet är klart.

De frågor Bengt-Anders har ställt handlar om pågående arbete. Miljöministern är inte negativ till en konsekvensutredning, hon anser att det finns "mycket goda skäl till att gå vidare med en konsekvensanalys och ytterligare fördjupa kunskapen".

Miljöministern ansåg inte att skytte och jakt särbehandlades som intressegrupp utan hävdade att detta berodde på "den stora spridning av bly i miljön som det här innebär". Detta var utgångspunkten för beslutet som fattades och det var miljöskäl som var motivet.

Nu vill man titta på miljöeffekterna, vad det betyder med spridning av metalliskt bly på fast mark i naturen, problem med alternativammunition, djuretiska skäl, säkerhetsskäl och annat. Men det är komplexa frågor. Hur påverkar det på längre sikt? Sådant kan vara angeläget att ta upp i en konsekvensanalys.

Bengt-Anders Johansson (m) ansåg att han nu äntligen fick ett svar som inte var en kopia av tidigare svar. Vidare påpekade han att frågan berör 700.000 medborgare i landet inklusive hela skytterörelsen.

Han ansåg det märkligt att man lade så stor vikt vid fastmarksjakten som spridare när fisket har den dubbla mängden, direkt i vattnet. Vikter för 2.000 ton årligen används på marknaden, alltså försvinner de någonstans. Även 10.000 ton bilbatterier försvinner. Ändå anser miljöministern att 50 ton ammunition på fast mark är ett stort problem.

Bengt-Anders förevisade två kulor, en monometallkula av koppar och en traditionell kula med blykärna, båda skjutna i samma material. Blykulan hade svampat upp till dubbla storleken och avgav mer energi i målet än den andra. Att beskatta viltstammarna på ett så effektivt och klokt sätt som möjligt är jägarkårens motto och man vill inte öka skadeskjutningarna. Statens Veterinärmedicinska Anstalt bedömer att "borttagandet av bly i kulorna kan medföra en risk för försämrad skottverkan och sämre dödande effekt".

Lars-Ivar Ericson (c) drog en liknelse om en chef som använde stämplar för att klassificera skrivelser. En var "Åtgärdad", en annan "Åtgärdas snarast" och en tredje "Åtgärdas senare". Det fanns ytterligare en "Läst men inte förstått". Lars-Ivar kände sig fortfarande lite osäker på hur miljöministern hade stämplat de åsikter som inkommit när det gäller blyförbudet. Han påpekade hur viktigt det är att lyssna "på dem som finns mitt ute i verkligheten – myndigheter, skogsbrukare, jägare, naturvårdare, forskare och andra. Ta vara på deras åsikter. Där finns förutsättningar för ett klokt beslut."

Annika Qarlsson (c) efterlyste ett tidsperspektiv för utredningen.

Miljöminister Lena Sommestad meddelade att "det är alltså nu i vår som vi ska komma med förslag på hur vi ska gå vidare". Hon ansåg det angeläget att ärendet hanteras så fort som möjligt, vi har ju nya förbud som träder i kraft inom kort.

Hennes egen bakgrund som forskare gör att hon tycker det är viktigt att "se på empiriskt väl grundade argument" och att ha "rätta uppgifter". Ifråga om bly och blyspridning "är det naturligtvis viktigt att vi har en konsekvent politik".

När det gäller blybatterier anser miljöministern att insamlingsnivån är god. Med blysänken i vatten kan det finnas skäl att gå vidare och det pågår ett frivilligt arbete om detta.

Miljöministern efterlyste samma engagemang för den övriga kemikaliepolitiken, hur vi "på bästa sätt ska förhindra giftspridning i vårt samhälle". Giftspridningen i världen idag är ett enormt problem.

Bengt-Anders Johansson (m) anmärkte att miljöministern i sitt inledningsanförande talade om ytterligare konsekvensutredningar, vilket skulle tyda på att det har funnits någon tidigare. I så fall efterlyste han den.

Han ansåg vidare att förbudet mot blyad ammunition av djurskyddsskäl borde skjutas upp tills fullgoda alternativ finns.

Miljöministern avser återkomma så snart man kan, vilket angivits till "våren 2005". Vi är mitt uppe i våren, när avslutas den för miljöministern?

Bengt-Anders ville också få klart besked ja/nej om det var möjligt för Naturvårdsverket att meddela en "generell dispens".

Han tolkar miljöministerns svar som att "man kommer att begära en konsekvensutredning och – lägger jag till – en riskbedömning". Men han ville ha svar innan dagens slut om detta genomförande kommer att skjutas upp eller ej.

Miljöminister Lena Sommestad påpekade att det finns en hel del underlag även till miljömålspropositionen men de behöver fördjupas. Därför diskuteras konsekvensanalyser.

Det finns ett regelverk för hur dispenser från blyförbudet kan beviljas. Det blir inte en generell dispens utan varje fall bedöms för sig. En generell dispens skulle avskaffa förbudet vilket hon inte ansåg var den formellt rätta vägen att gå. Men möjligheten finns och byggdes in av regering/riksdag när beslutet togs, för att hantera den osäkerhet som fanns. Detta bör utnyttjas.

Vad våren anbelangar kunde inte miljöministern peka på när vårkänslorna var som starkast men ansåg att vi var mitt i våren. Hon kunde dock inte säga exakt vilket datum svaret kommer.