De politiska partiernas svar på SVF:s 7 frågor

 

Fråga 1: All makt ska utövas under lagarna men myndigheter och domstolar följer ofta personliga åsikter i stället för att följa lag. Vad vill partiet göra för att stärka respekten för grundlagen?

Socialdemokraterna: Respekten för grundlagarna är central för vår demokratiska rättsstat. Vi menar att vår grundlag i huvudsak fungerar väl. Över tid behöver emellertid grundlagarna ses över. Det gör vi genom grundlagsutredningar ungefär en gång vart tionde år. Då aktualiserar vi våra förslag till förändringar.

Nya Moderaterna: Sverige är en demokratisk rättsstat där myndighetsbeslut typiskt sett kan överprövas av domstolar, för att säkerställa att rättstillämpningen sker i enlighet med lag och med t.ex. medborgarnas fri- och rättigheter som kommer till uttryck i regeringsformen och Europakonventionen.

Vi har föreslagit en ny grundlagsutredning med uttryckligt syfte att stärka domstolarnas självständighet, individens rätt och lagrådets roll. Vi har ett antal förslag som syftar till att skapa en mer robust rättsstat.

Sverigedemokraterna: Den nuvarande Regeringsformen härstammar, med vissa senare ändringar, från 70-talet. Det svenska samhället har ändrats och de politiska värderingarna har svängt sedan dess. Även om vi står bakom det mesta av det som finns i Regeringsformen, inte minst det som stadgas om fri- och rättigheter, tycker vi att det är dags att initiera en översyn av grundlagen för att bättre möta den värld som utvecklat sig efter kalla kriget och som är allt mer globaliserad och digitaliserad. Frågan om Sveriges medlemskap i EU borde till exempel inte vara grundlagsreglerad. En grundlagsförändring kan självklart inte ske utan samråd med rättsvårdande myndigheter och civilsamhället i stort och alla förändringar måste vidtas efter en fri och öppen debatt så att vi får en grundlag som har bred folkförankring. Vi hoppas därvid få till en större medvetenhet om grundlagen och dess betydelse för rättssäkerheten och värderingarna i samhället.

Miljöpartiet: För Miljöpartiet är det självklart att myndigheter och domstolar följer svensk lag.

Centerpartiet: Svenska myndigheter och domstolar har att följa de lagar och regler som riksdag och regering beslutar om. Det kan krävas ytterligare utbildning och handledning för att korrekta beslut ska fattas. Om myndigheter inte följer ska riksdagen genom tillkännagivanden påtala detta för regeringen. Riksdagen har under den senaste mandatperioden fattat beslut om ett stort antal tillkännagivanden till regeringen. Regeringen ska också genom egna beslut och genom förslag till lagändringar tydliggöra tidigare lagstiftning så att den får avsedd effekt hos myndigheter och domstolar.

Vänsterpartiet: Grundlagarna är hörnstenar i vår demokrati och Vänsterpartiet värnar och slår vakt om att dessa lagar respekteras och efterlevs. Vi reagerar och protesterar när vi bedömer att grundlagarna inte i tillräcklig utsträckning beaktas i lagstiftningsprocessen.

Liberalerna: Först och främst vill Liberalerna återinföra ett modernt ämbetsansvar, så att det blir tydligare konsekvenser för den som i sin myndighetsutövning grovt åsidosätter sina åligganden. Liberalerna vill också införa en författningsdomstol för att ytterligare förebygga att lagar och förordningar antas i strid med grundlagsregler.

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna har länge hävdat att vi behöver en författningsdomstol som ska pröva nya lagar mot de grundläggande fri- och rättigheterna. En författningsdomstol ska vara oberoende och pröva lagars och reglers innehåll mot grundlagarnas syfte.

- - - - - - - - - - - - - -
Kärnpunkten ...

I Regeringsformen, som är en av våra grundlagar, stadgas i 1 kap 1 § att all makt ska utövas under lagarna. Det betyder att varje form av myndighetsutövning måste ha stöd i lag. Men särskilt när det gäller Polismyndigheten har man under lång tid fattat beslut inte med lag som grund utan med sina egna allmänna råd som grund.

Kammarrätten i Jönköping betonade uttryckligen i sin dom av 2014-03-19 i mål 774-13 att allmänna råd inte är juridiskt bindande och inte kan läggas till grund för beslut (myndighetsbeslut eller dom). Ändå sker detta ideligen.

Vad värre är: våra förvaltningsdomstolar stoppar inte detta urholkande av rättssäkerheten utan jamsar gladeligen med och tycker att Polismyndigheten har rätt, trots att man verkligen skriver dem på näsan att Polismyndighetens beslut inte har stöd i lag och att då inte heller domstol får upphöja Polismyndighetens allmänna råd till lag.

Högsta Förvaltningsdomstolen är tyvärr inget undantag från denna sedvänja. Deras häpnadsväckande domslut i det i skyttekretsar ökända Desert Eagle-fallet är en skamfläck för svensk rättsskipning. Fler sådana finns ... läs separat artikel om "Polisen står över lagen" som även tar upp Benelli MR1-fallet.

Fråga 2: Tjänstemannaaktivism - Polismyndighetens tjänstemän använder skattemedel för att idka antivapenlobbyism i Bryssel och driva domstolsprocesser i enlighet med personliga politiska åsikter. Ett exempel: Polismyndigheten vill få bestämma vad som är samhälleligt skyddsintresse. Detta ser vi som Riksdagens och Regeringens ansvarsområde.
Vad vill partiet göra för att stävja tjänstemannaaktivismen?

Socialdemokraterna: Vi delar inte den verklighetsbeskrivning som utgör grunden för frågan.

Nya Moderaterna: Regeringen har ett ansvar för att styra myndigheterna inom de ramar som riksdagen genom lagstiftning och budgetbeslut har lagt fast. Om en myndighet skulle driva frågor på ett sätt som inte är förenligt med regeringens inriktning av verksamheten är det regeringens sak att agera. Regeringen får dock inte gripa in i en myndighets handläggning av ett enskilt fall som rör myndighetsutövning mot en enskild. Riksdagen har ett ansvar för att lagstiftningen är tydlig. Om rättstillämpningen utvecklas i en riktning som riksdagen inte önskar har riksdagen möjlighet att ändra lagstiftningen.

Sverigedemokraterna: Den svenska myndighetstraditionen är mycket gammal och har länge påbjudit saklighet och opartiskhet. På sista tiden har vi tyvärr sett en framväxt av politisk aktivism bland tjänstemän, inte minst inom vapenfrågorna. Detta är ett elände och måste stävjas!

Givet att Riksdagen lämnat ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att en översyn av lagstiftningen om tjänstefel bör göras med inriktningen att det straffbara området ska utvidgas så har en del i Sverigedemokraternas politik blivit tillgodosedd. Det finns dock mer att göra och Sverigedemokraterna vill ha ett kraftfullt helhetsgrepp kring dessa frågor och föreslår att ett moderniserat och effektivt ämbetsansvar åter ska införas samt att en parlamentarisk utredning skall tillsättas för att hitta metoder som säkerställer att ansvar kan utkrävas upp till ministernivå om så krävs. Vi vill även att en utredning ska ge svar på huruvida det straffrättsliga och allmänna ansvaret för högre myndighetschefer och generaldirektörer bör skärpas. Sådana frågor kan handla om huruvida beslut som fattats av till exempel en generaldirektör varit så skadliga att vitala allmänna intressen drabbats. Blir ansvaret tydligare blir det även lättare att ingripa straffrättsligt mot aktivistiska tjänstemän genom att åtala dem för till exempel tjänstefel. Detta har även en demokratisk fördel då vi menar att om ansvarskedjan för både tjänstemän och politiker blir tydligare borde det också bli enklare för väljarna, genom sina valda företrädare i Riksdagen, att utkräva ansvar av såväl statsråd som vissa tjänstemän.

Miljöpartiet: Miljöpartiet utgår från att myndigheter och tjänstepersoner följer de lagar och regelverk som finns.

Centerpartiet: Det är viktigt att myndigheters hantering av ärenden sker rättssäkert och med ett gott bemötande. Grunden måste vara att det är myndigheterna som måste se till att deras anställda gör riktiga utredningar, fattar korrekta beslut och inte drivs av aktivism. För detta behövs utbildning, handledarskap och intern kontroll. I den mån tjänstemän låter sina egna värderingar väga in i de beslut som tas är detta någonting som myndighetschefen har ansvar för att stävja. Om inte tjänstemän följer gällande lagstiftning bör detta också anmälas till JO. Lagstiftaren har ansvar för att skapa tydlig och klar lagstiftning.

Vänsterpartiet: Vi delar inte den problembild som beskrivs här om att det skulle finnas en tjänstemannaaktivism inom Polismyndigheten.

Liberalerna: Det är regeringen som styr riket, och myndigheter ska inte bedriva opinionsbildning. Däremot har myndigheterna en viktig roll i att bidra med sin sakexpertis och sina kunskaper om hur gällande regler fungerar i praktiken.

Kristdemokraterna: Vi vill återinföra tjänstemannaansvar i lag, vilket tydligare skulle reglera tjänstemännens myndighetsutövning och göra dem ansvariga för sina beslut i högre grad än idag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Att sticka huvudet i sanden ...

Förnekelse är inte en väg till framåtskridande. Men visselblåsare har aldrig varit populära bland makthavarna och deras sympatisörer.

Vill man inte se ett problem ser man det inte. Vill man inte ens tänka sig att det skulle kunna finnas ett problem är man helt låst i sitt tänkande. Den stora faran blir när en sådan synvinkel blir förhärskande bland dem som styr landet.

Tjänstemannaaktivism kan växa fram där det finns en svag ledning eller där rentav ledningen delar tjänstemannens syn på saken.

Myndigheterna är till för oss medborgare. De är våra tjänare, inte våra herrar. Politikerna är medborgarnas valda språkrör. Vad politikerna beslutar ska myndigheterna återspegla i sin verksamhet.

Fackförbundet ST:s ordförande Britta Leijon skrev för ett år sedan på DN Debatt att både chefer och medarbetare bör få utbildning i bl.a. myndighetsutövning, offentlighetsprincipen, sekretess, bisysslor och meddelarskydd. Det ska inte vara upp till myndigheterna att avgöra om sådan utbildning ska prioriteras. Man kan bara hålla med.

Fråga 3: Domstolars lagföljsamhet - domstolar tillåter myndigheter att besluta i frågor som ligger utanför det mandat myndigheten har.
Vad vill partiet göra för att öka respekten för Riksdagens och Regeringens bemyndiganden?

Socialdemokraterna: En myndighet ska givetvis agera inom ramen för sina mandat och bemyndiganden och domstol ska döma enligt gällande rätt. Vår uppfattning är att så också sker. När avsteg görs finns det mekanismer för att hantera det.

Nya Moderaterna: Domstolar tolkar självständigt lagarna. Om rättstillämpningen utvecklas i en riktning som riksdagen inte önskar har riksdagen möjlighet att ändra lagstiftningen.

Sverigedemokraterna: Av regeringsformen följer att regering och riksdag inte får lägga sig i vad domstolar och myndigheter beslutar om i enskilda fall. Skulle en domstol eller myndighet fatta ett beslut som strider mot lagen så finns möjligheten för den enskilde att begära lagprövning. Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Detta är en ordning vi stödjer. Det bästa Riksdag och Regering kan göra är att arbeta med tydlig och transparent normgivning så att sådana situationer inte uppstår.

Miljöpartiet: Miljöpartiet anser att myndigheter och domstolar följer de mandat som de har fått och om man har en annan åsikt bör beslut överklagas och saken bör prövas rättsligt.

Centerpartiet: I första hand bör det vara Justitieombudsmannen som följer upp att regler efterlevs.

Vänsterpartiet: Vi upplever att myndigheterna agerar enligt de uppdrag de har och känner inte till att det skulle förekomma att domstolarna bemyndigar myndigheter på ett lagstridigt sätt.

Liberalerna: Eftersom frågan är generellt ställd får svaret bli generellt. Den offentliga makten utövas under lagarna. Regeringen har generellt befogenhet att ge myndigheter rätt att utfärda föreskrifter inom ramen för lagar och förordningar. Ytterst är det Högsta förvaltningsdomstolen, som högsta förvaltningsrättsliga domstol, som avgör om myndigheters beslut är rättsenliga. I vissa fall kan frågan också prövas av Europadomstolen. Också här skulle förstås en författningsdomstol underlätta.

Kristdemokraterna: Vi har förtroende för att myndigheterna sköter sitt jobb, en del i det jobbet är att pröva eventuella fall där lagstiftningen lämnat luckor. Då ska det finnas möjlighet att överklaga och myndighetsbesluten får i yttersta fall bedömas i domstol. Men om domstolen tolkar lagen på ett sätt som avviker från vad lagstiftaren avsåg när lagen stiftades kan riksdagen förändra lagen genom den politiska processen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Kvarnar mal långsamt ...

Lagar är en sak, rättstillämpning en annan och ibland löper inte dessa parallellt.

SVF har nyligen följt ett fall där lagtexten i våra och domstolarnas ögon var solklar men där Polismyndigheten ville ge texten en annan innebörd. Flera fall med samma riktning har varit uppe till bedömning i förvaltningsdomstolarna och inte heller dessa har alltid varit eniga.

När det gäller Polismyndigheten agerar inte denna myndighet inom ramen för sina mandat och bemyndiganden. Man vill ytterst gärna ta på sig befogenheter som man inte har fått av Riksdagen eller Regeringen och man har till och med kört med rena bluffmakerier och påstått att ett bemyndigande hade en mera långtgående innebörd än vad det i själva verket hade (ett bemyndigande att skriva tillämpningsföreskrifter innebar att man fick skapa relevanta blanketter, inte att man fick skriva vilka föreskrifter som helst efter eget godtycke). Sådant falskspel borde leda till att myndigheten ifråga omedelbart mister sitt uppdrag eftersom man inte tar lag och befogenheter på fullt allvar.

Men om man har identifierat ett område där oklarhet råder tar det eviga tider innan lagstiftningen får ordning på eländet. Ett exempel är "aktivitet" som missbrukades av Polismyndigheten i över 10 år innan Regeringen sade åt Polismyndigheten att definiera begreppet och skriva en föreskrift om det. Ett par år senare var föreskriften i kraft och man kunde äntligen bli av med den varianten av myndighets godtycke.

Fråga 4: Myndigheters agerande i domstol - eftersom Polismyndigheten slösar skattemedel genom att ideligen ändra sin talan (= grund för beslut) orsakas vapenägare stora advokatkostnader men är uteslutna från rättshjälp. Vill partiet ändra förvaltningslagen så att Polismyndigheten inte får vara part i den process som ska granska myndighetens beslut i vapenlicensfrågor?

Socialdemokraterna: Nej. Den nya förvaltningslagen trädde i kraft den 1 juni i år. Att inleda en ny översyn av lagen är inte aktuellt i nuläget.

Nya Moderaterna: Moderaterna har inte något sådant förslag.

Sverigedemokraterna: Polisens verksamhet på vapenlicensområdet har under en följd av år varit mindre välfungerande, detta gäller även förvaltningsprocessen. Stark kritik från utövare av jakt- och skyttehobbyn rörande bedömningar från myndighetens sida parat med mycket långa handläggningstider har tyvärr varit normaltillståndet under flera år. Samtidigt saknas det i princip helt sakargument för att ett försvårande av situationen för svenska legala vapenägare skulle påverka kriminaliteten i Sverige på något meningsfullt sätt. Sverigedemokraterna menar därför att tillståndsverksamheten skyndsamt bör flyttas från polisen till en helt ny jakt- och viltmyndighet.

Miljöpartiet: Miljöpartiet ser ingen anledning att ändra författningslagen i denna fråga.

Centerpartiet: Vi vill renodla polisens arbetsuppgifter så att fokus ligger på att lösa brott. Vi är inte främmande för att pröva om vapenlicensärenden ska handläggas av annan myndighet, exempelvis en viltmyndighet. Det ska inte bli svårare för jägare och sportskyttar att använda lagliga vapen. I översynen av förvaltningslagen drev Centerpartiet att myndigheter ska lämna svar i ärenden inom rimlig tid, max 60 dagar. Vi vill också att myndigheter ska vara behjälpliga i att ge vägledning för hur ansökningar etc ska utformas för att positiva beslut kan fattas utan en utdragen kompletteringsprocess.

Vänsterpartiet: Nej.

Liberalerna: Vi tolkar frågan som att en myndighet inte skulle få vara part i en domstolsprocess gällande ett myndighetsbeslut som överklagats till domstol. Vi har inte lagt något sådant förslag och det är också svårt att se att det förvaltningsrättsligt skulle vara möjligt att ha en rättsprocess där den som stått för det överklagade beslutet inte tillåts att vara part. Däremot är det viktigt att förvaltningslagen innehåller tydliga regler om att myndighet ska kunna motivera sina beslut.

Kristdemokraterna: Vi vill flytta licenshanteringen från polismyndigheten och lägga den på en nyinrättad jaktmyndighet, som vi föreslagit ska inrättas. Den ska också hantera sportskyttars licenser.

- - - - - - - - - - - - - - -

Den nya förvaltningslagen

Proposition 2016/17:180 ledde till den nya Förvaltningslagen (2017:900) som trädde i kraft 2018-07-01. Denna säger i sin sammanfattning:

"Det är viktigt att allmänheten har ett stort förtroende för att offentliga förvaltningsuppgifter sköts på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Förvaltningslagen ger en grundläggande och central struktur för kontakterna mellan myndigheter och enskilda vid ärendehandläggningen.

Regleringen har successivt byggt ut och med tiden fått allt större betydelse i det löpande arbetet i myndigheternas verksamhet.

För att ytterligare stärka enskildas rättssäkerhet vill regeringen att reglerna reformeras och moderniseras. I propositionen föreslår därför regeringen en ny förvaltningslag. Genom den nya lagen regleras förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än i dag. Vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer som har utvecklats i praxis slås fast i uttryckliga bestämmelser och lagen görs därigenom mer lättillgänglig. Lagen innehåller också ett nytt rättsmedel mot långsam handläggning."

Än så länge har vi vapenägare inte märkt någon skillnad i Polismyndighetens handläggning. Det är fortfarande långa handläggningstider och beslut tas på likadana grunder som tidigare.

Man kan försvara Polismyndighetens dubbla ställning som dels beslutande myndighet, dels part i rättstvist med att denna myndighet naturligtvis ska få en möjlighet att inför domstol försvara sitt beslut. Ja, om domstolen är objektiv skulle detta fungera. Men med en domstol som har som tradition att hålla med myndigheten trots att man påvisar att myndighetens beslut inte har lagstöd blir detta en parodi på rättsskipning. Ändå är det tveksamt om detta skulle ändras om Polismyndigheten inte var part i målet ....

Det bästa är naturligtvis en myndighet som inte ser sina mest betrodda medborgare som presumtiva terrorister. Men det förutsätter byte av myndighet. Hos den nuvarande är synsättet inpyrt i väggarna ....

Fråga 5: Författningsdomstol. Lagrådet kan inte ersätta en sådan domstol.
Vad vill partiet göra för att inrätta en författningsdomstol?

Socialdemokraterna: Socialdemokraterna har konsekvent varit och är fortsatt emot olika förslag om införande av en författningsdomstol. Svenska domstolar har redan idag en långtgående lagprövningsrätt, dvs rätt att i ett enskilt fall pröva om en lag eller förordning är förenlig med grundlagen. Självklart är rättssystemet och de demokratiska strukturerna två grundpelare i en fungerande demokrati. Men det ska i princip vara politikerna som sätter ramarna för juridiken och inte tvärtom.

Nya Moderaterna: Moderaterna drev frågan om en författningsdomstol i 2008 års grundlagsutredning. Moderaterna är positiva till att domstolar har lagprövningsrätt, och vi har föreslagit att en ny grundlagsutredning bland annat ska se över hur domstolarnas lagprövning kan stärkas genom exempelvis en möjlighet till efterhandskontroll utan att frågan aktualiseras i ett konkret fall.

Sverigedemokraterna: Om en författningsdomstol införs måste först en utredning tillsättas om de många och viktiga överväganden som måste göras inför instiftandet såsom till exempel hur domare skall tillsättas och vilket mandat domstolen skall ha att pröva olika frågor mot varandra med mera. Den i särklass mest delikata avvägningen rör emellertid i vilken utsträckning ett fåtal tjänstemän ska kunna ogiltigförklara demokratiskt fattade beslut. Detta inte minst i ett system som riskerar förfelas av politiskt präglade tillsättningar och aktivistiska tjänstemän, där till exempel agendasättande domare svårligen kan avsättas och deras avgöranden näppeligen kan upphävas om de avkunnats i en författningsdomstol. Sverigedemokraterna har, med bland annat dessa frågeställningar i beaktande, föreslagit att låta utreda ett eventuellt inrättande av en författningsdomstol. Problemet med myndighetsaktivism är dock ständigt aktuellt, och tills en författningsdomstol i någon form kan vara på plats är det viktigt att arbeta vidare med de verktyg som står till buds såsom till exempel lagprövning eller att beivra kriminellt aktivistiska tjänstemän.

Miljöpartiet: Miljöpartiet avser inte att lyfta frågan om författningsdomstol.

Centerpartiet: Centerpartiet vill inrätta en författningsdomstol. Detta skulle kräva en majoritet i riksdagen.

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet är inte för att inrätta en författningsdomstol och kommer därför inte driva på för att en sådan inrättas.

Liberalerna: Detta är en fråga vi arbetar för. Se svar på fråga 1.

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna har i flera år motionerat om att Sverige ska inrätta en författningsdomstol, det är ingenting vi kommer backa från. Tyvärr har vi inte fått med oss andra. Men blir det aktuellt att se över grundlagarna med oss i regering är inrättandet av en författningsdomstol något som vi prioriterat högt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Columbi ägg?

Är en författningsdomstol verkligen den bästa lösningen? Man kan ställa sig frågande till om en sådan domstol verkligen skulle ta upp de frågor som SVF vill belysa, dvs hur en myndighet tar sig rättigheter som inte Riksdagen och Regeringen har sanktionerat, hur man konsekvent nekar licens på osanna och manipulerade grunder och hur man nonchalerar både förvaltningslagen och andra lagar samt objektivitets- och proportionalitetsprinciperna.

Vad en författningsdomstol ska granska är ju om fattade beslut står i strid med grundlagarna. Man får då intrycket av att det i första hand är Riksdagens lagstiftningsbeslut som ska bli föremål för granskning, men dessa har ju stötts och blötts i remissrundor så det vore anmärkningsvärt om en kränkning av grundlagarna skulle passera alla dessa granskande ögon.

Men vi har ju andra situationer, t.ex. om beslut fattas med allmänna råd som grund. Då står detta definitivt i strid med grundlagen (Regeringsformen 1 kap 1 §) som säger att all makt ska utövas under lagarna.

Makthavarna brukar ofta referera till Lagrådet som en svensk variant av författningsdomstol. Likaså att även de reguljära domstolarna har en granskande roll i och med att de kan vägra tillämpa en lagparagraf som de finner står i strid med grundlagen.

Ibland får man känslan av att det enklasre vore att se till att vi har myndigheter som följer lagen. Man kan önska att våra makthavare hade tillräckligt mycket pondus för att tillhålla en felande myndighet att rätta in sig i ledet eller utgå. Men sådan stake felas ....

 

Fråga 6: Viltmyndigheten - Riksdagen har beslutat i mars 2015 att denna myndighet ska tillskapas. Regeringen har inte agerat.
Vad vill partiet göra för att förverkliga beslutet?

Socialdemokraterna: Jaktlagsutredningen lämnade ett delbetänkande Viltmyndighet - jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71). Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa frågor kräver ytterligare utredning. Utestående frågor måste analyseras betydligt djupare än vad utredningen har gjort och betänkandets förslag avseende finansieringen är inte tillfredsställande. Bildandet av nya myndigheter kostar pengar och det måste finnas ett tydligt mervärde. Därför måste vi noggrant överväga och utreda olika alternativ.

Frågan är komplex och har många aspekter som måste beaktas och tas hänsyn till. En väl utformad myndighetsstruktur är en förutsättning för en effektiv och hållbar viltförvaltning.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen agerar för att långsiktigt bygga upp förtroendefulla samarbeten med berörda aktörer i syfte att förbättra förutsättningarna för en effektiv och hållbar viltförvaltning. Viltförvaltningen utvecklas ständigt och Naturvårdsverkets strategi för svensk viltförvaltning har mottagits positivt och regeringen följer hur det arbetet fungerar. Det är viktigt att de åtgärder regeringen vidtar stärker jakten och viltvården.

Nya Moderaterna: Moderaterna står fortsatt bakom förslaget om en ny jakt- och viltmyndighet. Vi är kritiska till att regeringen inte har agerat i frågan. Tillsammans med Alliansen vill vi se till att beslutet blir till verklighet.

Sverigedemokraterna: Sverigedemokraterna är som sagt av uppfattningen att denna myndighet hellre borde sköta licensfrågorna och att den bör tillskapas så snart som möjligt. Om Sverigedemokraterna efter valet har möjlighet att påverka regeringsbildningen kommer vi att driva på att regeringen verkställer Riksdagens vilja så snart det är möjligt.

Miljöpartiet: Miljöpartiet stödjer inte riksdagens tillkännagivande om en självständig viltmyndighet.

Centerpartiet: Det är regeringen som underlåtit att agera trots att Riksdagen sagt sin mening. Centerpartier är för att skapa en Viltmyndighet, vilket vi drivit starkt länge. Då blir det ett samlat ansvar för viltförvaltningen. Vi är inte främmande för att pröva om vapenlicensärenden ska handläggas av den myndigheten.

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet stod inte bakom beslutet att inrätta en ny myndighet, då vi inte anser att det finns tillräckliga skäl för att ändra nuvarande ordning och bilda en ny myndighet. Naturvårdsverket bör fortsatt hantera jaktfrågor. Jakt och viltvård bör inte skiljas från arbetet med biologisk mångfald.

Liberalerna: Liberalerna står bakom riksdagens tillkännagivande från 2015. Att detta inte har verkställts är ett ansvar som faller på dagens regering, eftersom det är regeringen och inte riksdagen som fattar beslut om att inrätta myndigheter.

Kristdemokraterna: KD står fortfarande bakom detta krav och det är anmärkningsvärt att regeringen trotsar riksdagens beslut i frågan. Efter en valseger kommer KD medverka till att den nya viltmyndigheten inrättas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Miljö- och Jordbruksutskottet föreslog i sitt betänkande 2014/15:MJU9 att jaktfrågor och viltförvaltning borde samlas i en ny myndighet. Riksdagen biföll förslaget, med reservationer från S, MP och V. I skrivelse till Regeringen har man också tillkännagivit detta beslut. Men Regeringen reser invändningar och vill utreda frågan djupare, bland annat med avseende på finansieringen (betänkandet hade dock föreslagit att man endast skulle omgruppera befintliga resurser). Ärendet har inte färdigbehandlats under 2016 eller 2017 och kommer med all säkerhet inte heller att färdigbehandlas under 2018, om den nuvarande Regeringen får styra ....

Det går att utläsa ur partiernas svar ovan vilka som respekterar demokratiskt fattade beslut. Några partier verkar tycka att det demokratiska beslutsfattandet i vårt högsta organ är underställt deras egna åsikter...

Det är ett tankefel att en brottsbekämpande myndighet ska syssla med tillståndsgivning. Polismyndighetens roll i samhället måste renodlas till att inte vara springpojke för alla de uppdrag som ingen annan vill ta i. Poliser ska utreda och bekämpa brott, där ska den myndighetens resurser läggas. Inte på lobbying i Bryssel. Inte på att hämta vanvårdade djur hos en djurägare. Inte på att förfölja laglydiga medborgare med jakt och målskjutning som hobby genom att uppfinna egna regler. Listan kan göras lång.

Faktum är också att även Polismyndigheten själv har påtalat att man får ta hand om en stor mängd ärenden som inte rör polisiär verksamhet. Även inom myndigheten ville man få renodla sin roll.

Fråga 7: EU och öppenheten
Vad vill partiet göra för att öka transparensen i EU:s lagstiftningsprocess?

Socialdemokraterna: Vikten av ökad transparens och minskad byråkrati för att stärka EU:s legitimitet är slitna klyschor, men icke desto mindre viktiga för att stärka medborgarnas delaktighet och inflytande. Sverige har en lång tradition av öppenhet och transparens med bland annat offentlighetsprincipen som bidragit till relativt hög legitimitet och tillit samt låg korruption. Sverige är pådrivande för att öka transparensen inom EU.

Nya Moderaterna: För moderaterna är det viktigt med transparenta beslutsprocesser i båda parlamenten. Det är en central del av vår svenska lagstiftningstradition, med gedigna utredningar och remissförfaranden, och av stor betydelse för tilltron till lagstiftningsprocessen.

Sverigedemokraterna: Sverigedemokraterna är Riksdagens mest EU-kritiska parti och menar att en folkomröstning om medlemskapet bör hållas redan under nästa mandatperiod. EU har tillåtits att växa och bre ut sig på nationalstaternas bekostnad. Ett exempel på EU:s maktfullkomlighet är Vapendirektivet som är illa och ovetenskapligt formulerat och som straffar och försvårar för laglydiga vapenägare. Vi har sett tecken på att regeringens utredare för att implementera direktivet i Sverige i sin utredning föreslår åtgärder som går vida utöver vad till och med direktivet föreslår. Sverigedemokraterna kommer rösta nej till allt annat än en minimi-implementering. Parallellt med detta bör Sverige driva på för att EU får samma öppenhet med tillhörande offentlighet för handlingar som Sverige har.

Miljöpartiet: Miljöpartiet arbetar kontinuerligt för att öka transparensen i EU.

Centerpartiet: Centerpartiet vill öka transparensen i EU:s lagstiftningsprocess genom att ge medborgarna större möjlighet att få insyn i de beslut som fattas för att kunna påverka EU. Då förbättras människors möjlighet att kräva ansvar av dem som tar besluten. En offentlighetsprincip för hela unionens arbete skulle öka insynen. När det gäller vapendirektivet är det viktigt för Centerpartiet att det inte blir svårare för jägare och sportskyttar att använda lagliga vapen.

Vänsterpartiet: Vi anser inte att EU fyller minimikraven på ett demokratiskt statsskick eller samarbete, bl.a. p.g.a. den bristande insynen och transparensen inom EU. Lagstiftningsmakt har förts från de nationella parlamenten till regeringsrepresentanterna i ministerrådet och lagförslagen utarbetas av tjänstemännen i kommissionen. På sikt vill vi att Sverige lämnar EU, men fram till dess verkar vi för vänsterpolitik i Europa och för EU:s demokratisering, såväl parlamentariskt som utomparlamentariskt.

Liberalerna: Vi vill ha mer insyn och öppenhet i EU. Arbetet för en starkare offentlighetsprincip i EU måste fortsätta, och möten i ministerrådet bli offentliga. Visselblåsare ska skyddas av meddelarfrihet efter svensk förebild. Samtidigt bör möjligheten till delaktighet och insyn i regeringens och myndigheternas EU-arbete stärkas väsentligt, så att inspel och förslag tas om hand under förhandlingsprocessen i ministerrådet. Regeringen och myndigheterna ska vara skyldiga att informera och bjuda in till samråd om EU-arbetet. EU-kommissionärer ska kunna kallas till riksdagen.

Kristdemokraterna: Vår ledamot i Europaparlamentet, Lars Adaktusson, arbetar hårt med just transparensfrågor. Tyvärr är inte alla i Bryssel lika engagerade i de frågorna. Adaktusson presenterar exempelvis en rapport om hur han arbetat varje år. Det är nödvändigt eftersom medierna inte uppmärksammar vad som sker i de europeiska institutionerna tillräckligt. Från svenskt håll driver vi på för en ökad transparens i EU.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Offentlighetsprincipen är grundlagsfäst

Man kan fråga sig varför inte EU har samma grundläggande krav på transparens som t.ex. Sverige har. Det måtte ju vara en av hörnstenarna i en demokrati.

Medborgarna i EU har ju inget intresse av att regeras av ett överstatligt organ som anser sig stå över medborgarna och inte behöva redovisa grunderna för sina beslut. Som man hörde i Norge: "vi vill inte bli styrda av andras dumskallar, vi vill bli styrda av våra egna."

Principen för demokrati är också att beslut ska tas så nära dem det berör som möjligt. Ordet kommer från grekiskan och betyder "folkstyre". Ett folkstyre förutsätter att folket har möjlighet att ta del av de styrandes beslut genom hela processen.

Enligt filosofen Karl Popper skiljer sig ett demokratiskt samhälle från ett icke-demokratiskt (Popper använder termen "tyranni") genom att det erbjuder medel genom vilka de styrda kan avsätta de styrande, och att denna ordning inte utan vidare kan sättas ur spel.

Ett av dessa medel använder vi i höst när vi går till val.

 

Uppdaterad 20180901