ÄR SNUBBY-REVOLVRAR OLÄMPLIGA FÖR MÅLSKJUTNINGSÄNDAMÅL?

Uppdaterad 20110223

(Text och foto: Erwin Woldemar

OBS. Detta är en artikel från tidning 1-2003.
Sedan dess har Fap 551-3 ändrats så att numera anser man 2,5 tum vara helt OK. Men Vapenägarens och SPSF:s tester visar att det inte är några problem ner till 2 tum. Denna gräns ville dock ej dåvarande regelmakare hos Rikspolisstyrelsen acceptera.

I Rikspolisstyrelsens (RPS) dokument RPSFS 2000:9 - med arbetsnamnet Fap 551-3 - säger RPS i 2 kap. Skjutvapens lämplighet (sid 6) helt sonika:

"Enhandsvapen med en piplängd som understiger 2 3/4 tum, dvs ca 7 cm, är inte lämpliga för målskjutningsändamål."

Nu är det så att RPS har inte fått något bemyndigande att bestämma något om skjutvapens lämplighet så hela stycket är endast ett ALLMÄNT RÅD! D.v.s. en ÅSIKT, som tyvärr av de erfarna direkt kan bedömas som helt ogrundad.

Under eftersommaren hade RPS sänt till SPSF ett förslag till tillägg i Fap 551-3 att vapen med en pipa understigande 2 3/4 tum ". . . bör ej anses vara lämpliga . . .". Förbundets svar var att man inte hade något att invända mot detta. Resultatet blev att RPS skärpte formuleringen till ". . . är ej lämpliga . . .".

Vi har under år 2002 närvarit vid Snubby-SM i Landskrona samt Riksmästerskapet i PPC 1500 i Halmstad. Vid båda tillfällena kunde vi konstatera förvånansvärt höga resultat. Speciellt precisionen hos revolvrar med en piplängd på 2 - 2 1/2 tum i kaliber .38 Special/ .357 S&W Magnum var imponerande.

Jag har hösten 1997 sett en fantastiskt träffbild skjuten på 25 meter med Försvarets m/58 revolver med 2 tums pipa för Flygvapnets piloter (den har beteckningen m/12 i S&Ws katalog). I Vapenbladet nr 4-2002 finner vi både träffbilden (sid 9) och en artikel om PPC 1500 (sid 16-17).

De intressantaste grenarna inom PPC 1500 är utan tvekan de med en max piplängd på 2 3/4 tum. Torben Rundqvist, Vårgårda PSK, blev förra året trefaldig världsmästare i 3 grenar inom PPC 1500, därav 2 skjutna med kortpipiga S&W-revolvrar.

Hösten 2002 mognade planer på ett skjutprov med kortpipiga vapen under kontrollerade former för att bevisa, att RPS pratar i nattmössan. Efter kontakter med flera intressenter på området genomfördes testet hos Ballongbergets SKF den 29 januari 2003.

 

Intressenter/sponsorer:
VapenTidningen, Stockholm, genom P.O. Olsson (representerad av Åke Nordin, Stockholm)
A Lexne Vapen AB, Stockholm (lån av vapen)
Sportec AB, Arlöv (lån av 2 spännstycken för skottstolen)
Vapenspecialisten AB, Stockholm (leverantör av ammunitionen)
Ballongbergets SKF, representerad av Robert Nibelius
Torben Rundqvist, Vårgårda, trefaldig världsmästare i PPC 1500 förra året
Nikos Papadopoulos, Riksdagsledamot (s), kontrollant
Sveriges Vapenägares Förbund, representerat av Erwin Woldemar, koordinator

Ytterligare 4 personer från andra föreningar var närvarande under hela skjutningen.

Testmaterial
Skjutningen utfördes med en RANSON REST-skottstol, på 25 meters avstånd.

Den vita plattan under hållaren är en hydraulisk avfyrningsanordning som Torben Rundqvist har konstruerat och som mycket enkelt kunde monteras på skottstolen. Den ger betydligt jämnare avfyrningar än det traditionella mekaniska snöret.

Följande vapen användes:   En S&W m/60 kal. .38 Special
(2 1/8 tums pipa, ca 54 mm)
En S&W m/19 kal. .357 S&W Magnum
(2 1/2 tums pipa, 63.5 mm)
Den ammunition som användes var:   Sellier & Bellot kal. .38 Special patroner
Svenska Försvarets kal. .38 Special/9 mm skarp patron m/72
Metrisk benämning är för kal. .38 Special = 9x29R mm och för kal. .357 S&W Magnum = 9.1x33 R mm, enligt Naturvårdsverkets lista.
    Kulans diameter är identisk, 9.07 mm.
Det var angeläget att använda standardammunition för denna testskjutning, just för att visa att det går att uppnå goda resultat även med denna typ av ammunition.

 

   

Skjutningens genomförande
Torben Rundqvist stod för det praktiska utförandet under skjutningen. Detta borgar för att precis samma moment har utförts inför varje skott.
Torben hävdar, att den mänskliga handen oftast är mera utslagsgivande vid denna form av skjutningar än vad en skottstol är, eftersom vibrationer kan få spänntrycket att lossna, vilket i sin tur påverkar precisionen.
Detta var också märkbart under testet.

Man borde kanske i fortsättningen använda en momentnyckel före varje skott, för att uppnå jämnaste möjliga stabilitet och samma förutsättningar för varje skott.

 
   
Mätning
Eftersom vi i det här testet var ute efter att se hur mycket kortpipiga vapen spred i träffbilden sköt vi på en tavla och mätte träffbilden på vanligt sätt genom att lägga en transparent ringmärkning över tavlans baksida.
 
 
Kontroll
Att skjutningen genomfördes på rätt sätt kontrollerades sakkunnigt av Nikos Papadopoulos, själv skytt.
 
Resultat
S&W m/19, 2 1/2 tums pipa   Med detta vapen gjordes 4 tester.
Första testet gjordes med ammunition
Sellier & Bellot kal. .38 Special.
  Träffbilden gav som synes
60 poäng av 60 möjliga.

 
Andra testet gjordes med ammunition
m/72 kal. .38 Special.
  Träffbilden gav som synes
59 poäng av 60 möjliga.
 
Tredje testet gjordes också med ammunition m/72 kal. .38 Special   Träffbilden blev även i detta test
59 poäng av 60 möjliga.
 
(Observera att det finns ett hål i skarven mellan svart och vitt klockan 11, man ser motsvarande på träffbilden.)
Fjärde försöket med denna revolver gjordes också med ammunition m/72 kal. 38 Special   Även i detta fall blev träffbilden
59 poäng av 60 möjliga.
 

S&W m/60, 2 1/8 tums pipa
 
Med detta vapen gjordes två tester.
Första testet gjordes med ammunition
m/72 kal. .38 Special.
  Träffbilden gav 48 poäng av 50 möjliga.
 
Andra testet gjordes också med ammunition m/72 kal. .38 Special.   Denna gång blev träffbilden
49 poäng av 50 möjliga.
 
Man erinrar sig osökt vad SVF berättade om i Vapenbladet 4-2002 sid 9 om en provskjutning som en sportskytt åstadkom när han för första gången provade att skjuta med en kortpipig revolver.  

Vapnet var Försvarets m/58 S&W m/12) med 2 tums pipa, kaliber 9x29R avsedd för flygande personal. Ammunitionen var Norma Silver Special kal. .38 Special.

Serien sköts på fri hand utan stöd eller skottstol och bekräftar därigenom också Torbens uttalande, att den mänskliga handen oftast är mera utslagsgivande än en skottstol.

Som synes skulle träffbilden ha gett
60 poäng av 60 möjliga.

 
SLUTSATS    

Samtliga serier är skjutna på 25 meter och resultaten visar helt övertygande, att det är fullt möjligt att skjuta Svenska Pistolskytteförbundets (SPSF) guldmärkesfordringar vapengrupp B (3 serier med 45 poäng av 50 möjliga under ett år) med kortpipiga revolvrar. Såväl SPSFs och RPS hårdnackade gemensamma motstånd mot en intressant och krävande internationell skyttegren verkar oförklarligt när man ser ovanstående resultat.

Vi avrundar med en bild på Nikos då han själv provar en serie. Förtjusningen är inte att ta miste på . . .